Ordlekens gränser
I Maria Helena Svenssons bok om språklek möts limerickar, freudianska felsägningar och dåliga pappavitsar. Resultatet är stundtals lärorikt och mycket roligt – men vacklar mellan vetenskaplig analys och ren exempelsamling.
God satir är lojal endast mot sin egen moral
Orla Vigsø tar ett ambitiöst grepp kring satir som genre, men lämnar trots det luckor i historieskrivningen.
I centrum för deras kärlek stod samhällsnyttan
De arbetade på skilda sätt, men med samma mål i sikte. I Annika Perssons dubbelbiografi tecknas ett medryckande porträtt av makarna Beskows arbete för ett rättvisare samhälle.
Läslust mer än bara läsning
Magnus Perssons begrepp »passionerad läsning« är ett lovvärt bidrag till en bredare förståelse av vad som kännetecknar vår kärlek till litteraturen.
De porösa kulturerna är de mest dynamiska
I en tid av tilltagande chauvinism och missriktade idéer om det stora folkutbytet framhäver två nya böcker värdet av kulturkrockar och krympande geografi.
Humanister på jakt efter en större uppgift
Kunskapshistoria – en löftesrik ansats som risekrar att gå vilse i det mikrohistoriska myllret.
Revolutionen tog död på Jena som intellektuell fristad
Andrea Wulfs skildring av de tidiga romantikerna i universitetsstaden Jena tangerar gränsen mellan roman och historieskrivning.
En värld av toner som försvann
Anders Rydell skildrar skickligt nazisternas stölder av europeiska musikskatter. En del av dem eftersöks fortfarande.
Underhållande men förbryllande om Pontus Hulténs gärning
Claes Brittons omfattande biografi över Pontus Hultén tecknar ett långt liv i den moderna konstens tjänst. Men bilden av en visionär som berövats sitt rättmätiga eftermäle är inte invändningsfri.
Läsandet som ett ständigt pågående äventyr
Per Wästberg samlar ett långt liv av möten, resor, läsande och skrivande i strödda artiklar. Resultatet blir en inkännande bok att värma sig vid.
Visar sida 2 av 39
