Analys/Reportage

Digital humaniora – En lägesrapport

| Respons 4/2016 | Låst artikel | 18 min läsning

Digital humaniora är ett vitalt forskningsfält som förutsätter tekniskt kunnande och dialog med programmerare. Det saknas inte kritiker av digital humaniora, men ur ett metodologiskt perspektiv är utvecklingen omistlig och det är inte nödvändigt att ställa den klassiska humanioran mot den digitala. Det hävdar Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, som besökt DH-fältets största konferens för att ta tempen på ett forskningsfält i ropet.

Digital humaniora (DH) är ett forskningsfält som på sistone alltmer kommit i ropet, dels som ett sätt att revitalisera humaniora med nya tekniska hjälpmedel och perspektiv, dels för att profilera lärosäten med nya forskningspraktiker och laboratorieliknande miljöer. Det enklaste sättet att skapa sig en bild av vad digital humaniora egentligen handlar om är att surfa in på sidan ”http://www.whatisdigitalhumanities.com”. Varje gång man uppdaterar sidan ges en ny definition ur en databas av 817 citat om vad digital humaniora står för.


Pelle Snickars

Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot digital humaniora vid Umeå universitet. Han intresserar sig för medier i vid bemärkelse – från mistlurar till MP3-format. Han arbetar för närvarande med en lärobok om mediehistoria, och en annan om Spotify. Som medieforskare med fokus på både nya och gamla medier är Snickars framför allt fascinerad av hur man i dag kan undersöka dem på nya, digitala sätt. Det gäller både samtida och historiska medieformer – i takt med att de senare digitaliseras. Han har en bakgrund i biblioteks- och arkivsektorn och ägnade sig som humanist tidigare åt arkivdriven medieforskning, medan den i dag blivit alltmer datadriven. Det innebär exempelvis att man som forskare inte längre behöver betrakta sina mer eller mindre partikulära studieobjekt på så kallat ”kritiskt avstånd”, med teknikens hjälp blir det möjligt att både interagera med sin empiri, liksom att analysera den en masse som en sorts ”big data”. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  2. I Fokus | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  3. I Fokus | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  4. Analys/Reportage
    Varför vänstern har så svårt att se antisemitism hos invandrargrupper
    Myten om global judisk makt är antisemitismens kärna. I Sverige har...
  5. I Fokus | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...