Helene Hellmark Knutsson: »Det är inte ett utbrett fenomen att studenter ska godkännas till varje pris för att få medel«

Respons: Vad tycker du om den debatt som uppstått i och med Dick Harrisons inlägg i Svenska Dagbladet (25/1)?
Hellmark Knutsson: Jag tycker att det är viktigt att vi har en debatt och diskussion om hur vi ska säkerställa kvaliteten i högre utbildning. Det är ju ett prioriterat mål för mig och regeringen. Just att säkerställa kvalitet är också ett stort ansvar som universitet och högskolor har. Nu gör vi insatser på nationell nivå för kvalitetssäkring i den högre utbildningen där vi har sett att det finns brister, men generellt så håller svensk högre utbildning en god kvalitet.

Respons: Vad är det för insatser?
Hellmark Knutsson: Vi har tillfört pengar redan från förra året. Totalt under mandatperioden kommer vi att tillföra nästan 900 miljoner kronor för just humaniora och samhällsvetenskap, eftersom vi vet att det ofta är litet lärarledd tid där. Detta gör att kvaliteten påverkas och därför har vi beslutat om höjda belopp för universiteten för att just kunna erbjuda mer lärarledd tid.

Respons: Ser du några problem med ersättningsnivåer som bygger på genomströmning?
Hellmark Knutsson: Vi har haft detta resurstilldelningssystem sedan 1993 och i samband med att det infördes, införde man också ett kvalitetssäkringssystem. Nu ändrade den förra regeringen i det systemet så att det tyvärr blev uppenbara brister som bland annat gjorde att Universitetskanslersämbetet uteslöts ur den Europeiska organisationen för kvalitetssäkring (ENQA). Det var också den förra regeringen som tillsatte en utredning för att ta fram ett nytt kvalitetssäkringssystem som bättre stämde överens med de europeiska kraven på hur ett sådant system ska se ut. Det är det vi har lagt fram till riksdagen nu. Systemet bygger på att vi har ett nationellt utvärderingssystem, men också på att alla högskolor och universitet har ett eget kvalitetssäkringssystem. Apropå den debatt som har varit är det viktigt att komma ihåg att högskolor och universitet har ett lagstadgat ansvar för kvalitet och att det är just lärarna och ledningen på högskolorna som ska säkerställa att de håller hög kvalitet. Sedan behöver vi i regeringen ibland identifiera sådant som man på nationell nivå ser återkommer som kvalitetsproblem.

Jag utgår från att professionen har yrkesstolthet, ställer tydliga och rättvisa krav på studenterna och utför ett bra arbete.

Respons: Men ser du ingen risk att lärare känner sig pressade att sänka kraven på studenterna för att institutionerna inte ska förlora resurser med det nuvarande systemet?
Hellmark Knutsson: Det är inte ett utbrett fenomen att studenter ska godkännas till varje pris för att få medel. För att motverka en sådan eventuell risk finns det som sagt nationella kvalitetssäkringssystemet, som ska säkerställa att det inte sker någon sänkning av examenskraven. Här har universitetslärarna en viktig uppgift. Jag utgår från att professionen har yrkesstolthet, ställer tydliga och rättvisa krav på studenterna och utför ett bra arbete.

Respons: Vad mer kan regeringen göra för att hålla uppe eller höja kvaliteten inom universitet och högskola?
Hellmark Knutsson: Vi har också tittat på till exempel lärarutbildningarna där vi behöver stärka forskningsanknytningen, men också den verksamhetsförlagda utbildningen, det vill säga den praktik man gör under utbildningstiden. Det är sådana saker som vi kan följa upp när vi har ett fungerande kvalitetssäkringssystem.

Respons: En del av debatten har ­handlat om studentinflytande och lärarnas maktlöshet. Har studenterna för mycket makt över utbildningarna?
Hellmark Knutsson: Nej, studenterna ska vara en aktiv del av utbildningarna och ha möjlighet att påverka sin utbildning för att säkerställa kvaliteten och påtala brister. Studenterna är medaktörer i utbildningen. Det är en oerhört viktig princip som Sverige och jag är stolt över. De ska ha möjlighet att påverka kvaliteten redan under utbildningstiden, även om lärare och professorer också har ett ansvar över att säkerställa kvaliteten i den utbildning de bedriver.

Publicerad i Respons 2016-1