Utblick

Sartre anpassade existentialismen till efterkrigstidens myter

| Respons 1/2016 | Låst artikel | 12 min läsning

Drivs intellektuella av genuint engagemang eller eftersträvar de egen vinning? Detta är en omdebatterad fråga inom filosofisociologin. I en ny bok om Jean-Paul Sartre visas hur denne opportunistiskt tog hjälp av nationella myter om motståndsrörelsen för att få genomslag i efterkrigstidens Frankrike. Men även andra personliga bakomliggande motiv kan ha bidragit till att skapa ikonen av en intellectuel engagé.

Det framväxande forskningsfältet filosofisociologi har de senaste decennierna blivit ett alltmer livaktigt ämne. Denna vetenskapsdisciplin, som är underordnad kunskapssociologin, intresserar sig för filosofisk verksamhet ur ett sociologiskt perspektiv. I centrum för disciplinen står frågor som: ”Finns det ett samband mellan filosofiska och politiska ståndpunkter?”, ”Hur blir man en stor och inflytelserik filosof?”, ”Hur går det till när vissa filosofiska positioner och argument etableras som mer eller mindre självklara?”, ”Hur kan filosofisk kreativitet förklaras sociologiskt?”, ”På vilka grunder väljer filosofer att inta vissa ståndpunkter snarare än andra?” På den internationella scenen har ett flertal betydande böcker och artiklar publicerats som behandlar dessa och liknande frågor både i relation till skolbildningar eller personer som Martin Heidegger, Jacques Derrida och Jean-Paul Sartre. Den sistnämnde behandlas i Cambridgesociologen Patrick Baerts nyligen utkomna monografi The Existentialist Moment – The Rise of Sartre as a Public Intellectual (2015).


Henrik Lundberg

Henrik Lundberg är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. Han forskar i ämnet kunskapssociologi. I Respons skriver han om sociologi, filosofi och religion, samt alla möjliga kombinationer däremellan. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  2. I Fokus | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  3. I Fokus | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  4. Analys/Reportage
    Varför vänstern har så svårt att se antisemitism hos invandrargrupper
    Myten om global judisk makt är antisemitismens kärna. I Sverige har...
  5. I Fokus | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...