Krönika

Tack från och för mig!

| Respons 3/2021 | 2 min läsning

Detta är min 57:e krönika som Respons chefredaktör sedan starten 2012. Det är också min sista. Jag ska nu börja åtnjuta det arbetsstipendium som pensionering, förutsatt att man är vid god vigör och fortsatt nyfiken, kan innebära. Jag kommer att vara kvar ett tag till på tidskriften, men på en mer undanskymd position som senior editor. Vid snart 66 års ålder tycker jag att det är skönt att slippa ansvaret, men det känns ändå vemodigt att lämna. Det har varit ett privilegium att arbeta med tidskriftens medarbetare, väldigt kompetenta och med hög arbetsmoral. Redaktionsrådet och alla externa skribenter har med sin entusiasm hela tiden bekräftat att vi gör något viktigt. Ett stort tack vill jag också rikta till våra finansiärer. Jag vill också tacka våra trogna läsare för deras intresse.

Jag har varit verksam som skribent sedan 1979 och som redaktör sedan 1995. Jag har summerat mina erfarenheter av mediernas och debattklimatets utveckling i en längre essä i det här numret. Jag ska inte upprepa det som jag säger där, bara tillfoga en uppdatering till det jag skriver om det försämrade diskussionsklimatet inom akademin. Vi publicerade i Respons 2/2021 en kritisk essä av Jonny Hjelm om den utveckling som forskningen om samer tagit. Biträdande föreståndare för Várdduo, Centrum för samisk forskning, Lena Maria Nilsson, skickade en anmälan till dekanen för humanistiska fakulteten vid Umeå universitet, i vilken hon karaktäriserade Hjelms kritik som ett ”arbetsmiljöproblem”. (Västerbottens-Kuriren 8/5 2021.) Det är inte självklart att forskare känner sig bekväma med att ”ordfäktas” offentligt, hävdade Nilsson. Forskare ska naturligtvis vara helt införstådda med att deras forskning granskas offentligt, annars är det inte längre ett universitet, utan något annat.

Det vore ju ärligt talat en smärre kulturell katastrof om alla dessa satsningar från författare och förläggare inte får någon offentlig respons som kan vägleda läsare till böckerna.

Min efterträdare som chefredaktör är historikern Urban Lundberg, som i dagarna är aktuell som medförfattare till en stor bok om den svenska biståndspolitiken, En svindlande uppgift – Sverige och biståndet 1945–1975 (Ordfront). För Respons läsare torde han vara känd genom sitt reportage om Moçambique (1/2018) och sin temaessä om pensionssystemet (5/2018). Jag har under en längre tid haft honom i åtanke som efterträdare på grund av hans stilistiska förmåga, intellektuella bredd och mångsidiga kontaktnät, och nu har det hela fallit på plats. Urban tar över som chefredaktör och ansvarig utgivare från och med nummer 4/2021.

Det är min förhoppning att Respons som recensionstidskrift för facklitteratur på svenska ska bli en bestående institution. Den blir allt viktigare. Dagstidningarna bevakar inte längre facklitteraturen i nämnvärd utsträckning, samtidigt som den intressanta utgivningen i allt högre grad kommer ut på småförlag, nya sådana dyker upp hela tiden. Jag har ofta tänkt när jag har redigerat recensioner att om inte vi hade skrivit om boken i fråga, så hade kanske ingen gjort det. Det vore ju ärligt talat en smärre kulturell katastrof om alla dessa satsningar från författare och förläggare inte får någon offentlig respons som kan vägleda läsare till böckerna.

Publ. i Respons 3/2021 726
TEMA | Respons skärskådar fågelskådare
Relaterat
Essä

Vem får säga vad?

Kay Glans har varit chefredaktör för Respons sedan starten 2012, men nu lämnar han över stafettpinnen. I denna essä blickar han tillbaka på sin tid som verksam inom svenska medier....


Kay Glans

Kay Glans är chefredaktör för Respons. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  3. Tema | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  4. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  5. Analys/Reportage
    Varför vänstern har så svårt att se antisemitism hos invandrargrupper
    Myten om global judisk makt är antisemitismens kärna. I Sverige har...