Fick Emil i Lönneberga sitt namn efter Rousseaus Émile?
Marianne Molander Beyer följer Jean-Jacques Rousseaus inflytande på svensk litteratur och pedagogik från 1700-talets hovmiljöer till Astrid Lindgren.
Att utläsa tidsandan ur en förlorad hatt
I en mångfald av till synes obetydliga källor finner historikern Karin Sennefelt nycklar till 1600-talets världsbild.
Vad byråkratin gör och varför
En ny bok ger välbehövlig inblick i problemet med den växande administrationen, bara att hoppas att den når fram till dem som behöver den mest: cheferna inom offentlig sektor.
Från belackad modefluga till konsertmusik i egen rätt
Jan Bruérs bok om jazzens intåg och utveckling i Sverige kommer att förbli ett oumbärligt referensverk för lång tid framöver.
Bortom modernitetens grå slöja
I sin senaste bok blottlägger historikern Mark Sedgwick traditionalismens idévärld såsom den formades av den franske filosofen René Guénon på 1920-talet. Idéerna om eviga ordningar och naturliga hierarkier, visar Sedgwick,…
Vem äger historien?
I en tid präglad av desinformation och misstro mot expertkunskap undersöker »Historieförfalskarna« hur det förflutna omformas för politiska syften. Antologin belyser flera centrala frågor, men perspektivet blir snävare än ämnets…
Läge, läge, läge – och rumsligt kapital
Stadens gator och kvarter är en aktiv kraft som fördelar både makt och rikedom. Arkitekten Lars Marcus presenterar en ny teori om den byggda miljöns dolda geometri.
En juridisk uppgörelse med Förintelsen
Den tyskjudiske åklagaren Fritz Bauer ägnade sitt liv åt att utkräva ansvar för ett folkmord som många helst ville glömma.
Vad har vi gjort med våra universitet?
Magnus Dahlstedts Drömfabriken är en melankolisk uppgörelse med samtidens akademi. I en bok som pendlar mellan dagbok, essä och samhällskritik skildras universitetet mindre som en intellektuell fristad än som en…
Visar sida 1 av 163
