Frihetsrevolutionen som kom av sig
Johanna Ringarps bok om svensk högskolepolitik utspelar sig i glappet mellan retorik och praktik. Vad blev det av 1990-talets ljuva drömmar om frihet, mångfald och konkurrenskraft?
Äntligen får »judarnas Gustav Vasa« den biografi han förtjänar
Aaron Isaacs livshistoria berikar bilden av den tidiga judiska immigrationen till Sverige och landets första judiska församling.
Västliga dialoger med omvärlden
I denna rika berättelse om västvärldens framväxt och mångkulturella förgreningar flödar allt från lyxartiklar till historiska myter och räknesystem.
Är det personliga filosofiskt?
Iris Murdochs filosofi påminner oss om att även konsten lever i en värld där nästan all mänsklig strävan leder till misslyckanden. Nu introduceras hon på svenska för första gången.
Uppdaterade perspektiv på finlandssvensk historia
I ett nytt etnologiskt trebandsverk utforskas tidigare ouppmärksammade sidor av finlandssvenskt liv, och nutida läsningar av gammalt källmaterial ger nya perspektiv.
Människooffer var viktiga i vikingatidens Norden
Vikingatiden var betydligt blodigare än vad som vanligtvis antas, menar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm.
Kan barnen rädda oss från ensamheten?
Sara Martinssons bok kartlägger samtidens föreställningar om föräldraskapets förbindelse med frågan om livets mening.
Att höra smak och se ljud
Sinnena har alltid spelat en viktig roll för vetenskaplig innovation och ny teknik har inte gjort sinneskunskaperna obsoleta.
Vill verkligheten tala med oss?
Kvantmekaniken kullkastar vår intuitiva uppfattning om lokalitet och kausalitet. Upphovsmannen till teorin var atomfysikern Niels Bohr, nu ämne för en återutgiven biografi.
Visar sida 7 av 142
