De senaste tio åren har DNA-analys etablerats som en av de viktigaste metoderna i studiet av forntida människor, och intresset för arkeogenetik är mycket stort i dag. Förändringar i genflödena i dagens Europa förklaras ofta med hänvisning till migration. Problemet med dessa studier, hävdar Anders Högberg, professor i arkeologi, är att de visserligen visar att detta hände, men inte hur och varför. Mobilitet och kulturmöten kan ske på många olika sätt och arkeogenetiken måste integreras med humanvetenskaperna för att förverkliga sin fulla potential.
Dessutom har vi ytterst begränsad kunskap om hur det går till när arkeogenetiska koder översätts till historiska berättelser, fortsätter Anna Källén, docent i arkeologi och forskare i kritiska kulturarvsstudier. Resultaten från DNA-analyser måste anknyta till befintliga berättelser för att bli meningsfulla och steget mellan streckkod och narrativ är i själva verket stort. Detta gör att arkeogenetikens resultat kan användas för att legitimera berättelser om det förflutna med olika politiska ambitioner.
DNA-tekniken beskrivs ofta i nyhetsmedierna som en demokratisering av släktforskning och en revolution för historisk forskning. Men det finns stora risker när mänskliga sanningar presenteras direkt ur en streckkod och...
Resultat från DNA-analyser de senaste tio åren har fått stor betydelse för tolkningar av människans utveckling, rörelsemönster och interaktion. Men samtidigt kännetecknas flera studier av svagt underbyggda tolkningar. DNA-analyser visar...
Spänningen mellan individen och det samhälle hon lever i var en röd tråd i många av författarsamtalen på den elfte upplagan av Littfest. Författarna utforskar riskerna för en dystopisk samhällsutveckling,...
Den ryska forskarvärldens glasnost innebar en öppning mot omvärlden och vitalisering av universiteten. Samtidigt har rysk humaniora fortfarande en stark koppling till nationell identitet och det är otänkbart att skriva...
I samband med Storbritanniens planerade utträde ur EU har farhågor väckts om hur det brittiska universitetslivet kommer att påverkas. Detta griper in i en redan intensiv debatt om universitetens allmänt...
DNA-analyser har de senaste tio åren haft ett stort inflytande på vår syn på historien men dessa rön plockas också snabbt upp av politiska aktörer till höger och vänster. Att...
Den svenska diskussionen kring islamism och mångkultur präglas av anglosaxiska perspektiv. Sociologen Kjell Magnusson bidrar till att vidga debatten med en intressant rapport om islamism och Muslimska brödraskapet med utgångspunkt...
Tendensen att göra antikens kultur till något universellt gör att man lätt förbiser den aktiva bearbetning som den har varit utsatt för genom tiderna. Antiken är vad vi gör den...
Håkan Boström svarar att Palme underskattar problemen med policynära forskning och att makt ofta utövas subtilt. Joakim Palme är inte nöjd med min kritik av Delmi. Må så vara. Det...
Håkan Boström kritiserade i Respons 6/2017 Delegationen för migrationsstudier (Delmi) för att inte vara självständig i relation till regeringen. Hans analys är ytlig och missvisande, svarar Delmi:s ordförande Joakim Palme....
