Ideologi och akademisk frihet

Ivar Arpis och Anna-Karin Wyndhamns Genusdoktrinen är en av årets mest omdiskuterade böcker. Författarna hävdar att jämställdhetsintegreringen av universitet och högskolor vilar på genusvetenskaplig forskning som präglas av ensidiga teoretiska ansatser och avfärdar forskning som säger emot de egna övertygelserna. Recensenten Matilde Tiozzo menar att boken är viktig, men saknar en bredare analys av varför genusdoktrinen över huvud taget är möjlig i dag.

Johan Söderberg, Evelina Johansson Wilén och Vanja Carlsson ger ett annat perspektiv på ideologins betydelse i sin kartläggning av mediedebatten om jämställdhetsintegreringen och genusvetenskaperna. Både kritiker och försvarare utgår från ett naturvetenskapligt vetenskapsideal och ser värderingar och ideologi som ovetenskapliga. Men inom humaniora och samhällsvetenskap är värdeomdömet och samhällskritiken oskiljaktiga från forskargärningen.

Den amerikanska historikern Joan Wallach Scott är aktuell med en bok om akademisk frihet. I en intervju med henne dras paralleller mellan situationen i USA och Sverige. Wallach Scott ställer sig kritisk till dem som hävdar att ämnen som genus, ras och postkoloniala studier är ett hot mot den akademiska friheten, men säger också att även erfarenheter och idéer från ”subalterna” grupper måste analyseras kritiskt. Dagens kränkthetskultur ser hon som en följd av att universiteten har utvecklat en servicekultur enligt vilken kunden/studenten alltid har rätt.