Historia

Begreppet vuxen har en snårig historia

Människans metamorfos – Ålder och den mognande kroppens politik, 1580–1850
Maja Bondestam

Nya Doxa
429 sidor
ISBN 9789157806253

| Respons 2/2021 | Låst recension | 11 min läsning

Syftet med Maja Bondestams ambitiösa studie är att spåra den genomgripande förändring i synen på vuxenhet som den moderna tiden förde med sig. Utifrån olika perspektiv problematiserar hon vuxenheten genom närläsningar av ett rikt och skiftande material. Att följa Bondestams vindlande spår handlar i mångt och mycket om att få syn på sig egen ålder och moderna vuxenidentitet. 

Var är de vuxna i rummet frågade Ulf Kristersson när han installerades som moderat partiledare år 2017. Åtskilliga har undrat över dessa vuxna. Vilka åsyftades? Att ordet ”vuxen” låg i tiden avslöjar en snabb sökning i Kungliga Bibliotekets databas över digitaliserade svenska dagstidningar: antalet träffar år 2012 är knappt 3000, men år 2015 användes ordet ungefär 40 000 gånger. Och på den nivå ligger ”vuxen” fortfarande i den mediala offentlighet som dagstidningarna utgör. Det är något med vuxenheten som oroar. Man kan anta att Kristersson förmodligen avsåg ett antal föredömliga kvaliteter oavsett ålder när han önskade fler vuxna, men säkert inte de asylsökande individer som Migrationsverket genom medicinsk åldersbestämning bedömer vara 18 år och därför juridiskt sett också vuxna i Sverige. Sedan 1974 är myndighetsåldern enligt svensk lag just 18 år, inget annat, och rättslig handlingsförmåga förväntas av var och en som passerat åldersstrecket. Paradoxalt nog är dagens arbetsföra vuxna samtidigt uppmanade att se sin vuxenhet i termer av ett ständigt vuxenblivande. Arbetsförmedlingen och andra myndigheter uppmanar oss att vara inställda på ”ett livslångt lärande”, så att vi kan förbli attraktiva på en arbetsmarknad där kompetenskraven ständigt förändras. Så när är man vuxen? Vad innebär det att vara vuxen? Vem avgör vem som är vuxen? Är innebörden i att vara vuxen under omförhandling? Hur kan man förklara vuxenheten i relation till de kulturhistoriskt mångbottnade kopplingarna mellan ålder och politik, kropp och makt?

Relaterat
I Fokus

Intervju med Karin Lövgren: Populärkulturella bilder av åldrande

Kan populärkultur och media säga oss något om hur samhället ser på äldre och åldrande? Etnologen Karin Lövgren, aktuell med antologin Att konstruera en kvinna, menar det. Inspirerad av genusforskning...


Cecilia Rosengren

Cecilia Rosengren är docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa recensioner

  1. Historia
    Nazisternas försök att mobilisera islam
    Hakkorset och halvmånen Niclas Sennerteg
  2. Filosofi & psykologi
    Frälser de redan frälsta och irriterar de redan irriterade
    12 livsregler – Ett motgift mot kaos Jordan B. Peterson
  3. Ekonomi
    Ikea marknadsför det svenska folkhemmet
    Design by IKEA – A Cultural History Sara Kristoffersson
  4. Filosofi & psykologi
    En bok för alla som kantstötts av mätbarhetshysterin
    Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas herravälde Jonna Bornemark