Filosofi & psykologi

Billigt vin i dyra läglar smakar utmärkt

Hoppets anatomi – Om förväntanseffekter och placebo
Karin Jensen

Natur & Kultur
231 sidor
ISBN 9789127824348

| Respons 4-5/2022 | 7 min läsning

Om patienter får koksaltlösning men tror att det är morfin upplever de smärtlindring. Fenomenet kallas placebo och om det har Karin Jensen, Sveriges ledande forskare på området, skrivit en underhållande och fascinerande bok. Placebo är verksamt mot många sjukdomstillstånd, men inte mot alla. Det hjälper inte mot covid-19, men däremot mot biverkningar av vaccin.

Karin Jensen. Foto: Martin Stenmark

Vill du bjuda på ett riktigt gott vin nästa gång du bjuder på middag? Säg att det är dyrt. Om det inte är dyrt på riktigt så kan du fylla en fin flaska med litet billigare vin och på så sätt få det att verka vara dyrt. Detta fungerar faktiskt. Forskning visar att förväntningar kan förhöja smakupplevelser av vin. Smak är inget annat än en subjektiv upplevelse, så genom att lura dina gäster bjuder du på ett godare vin än du gjort om du inte lurats.

En annan upplevelse som går att förändra genom att manipulera förväntningar är smärta. Denna effekt rapporterades vetenskapligt första gången 1955 av Henry Beecher, en amerikansk doktor som vid 40 års ålder var del av den allierade invasionen av Sicilien. Han vårdade skadade under tyskt bombardemang och började få slut på morfin. Men sjuksköterskan vid Beechers sida visste vad som behövde göras. Med en åtgärd som ekade lång medicinsk erfarenhet injicerade sjuksystern de skadade soldaterna med koksaltlösning som hon sade var morfin. Åtgärden fick soldaternas lidande att minska betydligt. När Beecher efter kriget kom till Harvard undersökte han fenomenet noggrannare och publicerade senare den banbrytande artikeln ”The Powerful Placebo”, som brukar räknas som startskottet för den moderna placeboforskningen. Placebo betyder ungefär jag skall behaga.

Nu har Sveriges främsta placeboforskare, Karin Jensen, författat en välskriven introduktion till ämnet på svenska, Hoppets anatomi – Om förväntanseffekter och placebo. I boken går Jensen igenom sådant som placebons historia, psykiska och kroppsliga reaktioner på placebo, olika former av inlärning och vad de spelar för roll med mera. Det är en både underhållande och fascinerande exposé, även om bokens något sparsmakade källhänvisningar framför allt gör den intressant för den som är ny till ämnet eller snabbt vill orientera sig.

Med en åtgärd som ekade lång medicinsk erfarenhet injicerade sjuksystern de skadade soldaterna med koksaltlösning som hon sade var morfin. Åtgärden fick soldaternas lidande att minska betydligt.

Placebo – positiva effekter av behandling som egentligen är verkningslös – hjälper inte mot alla sjukdomstillstånd. Jensen beskriver ett fall då 8 000 personer i Tyskland 2021 injicerades med koksalt i stället för med vaccin mot covid 19. Förmodligen var det en vaccinskeptisk sjuksyster som utförde aktionen. Placebo fungerar dock inte mot covid – det har man testat. Covid är inte en sjukdom där hjärnans processer är inblandade på ett sätt som gör sjukdomen påverkbar. Därför blev man tvungen att omvaccinera alla patienter när aktionen blev känd.

Något som däremot påverkas av förväntningar är biverkningar av vaccin. Och rapporter om trötthet, huvudvärk, diarréer och muskelsmärta efter sprutan var lika stora i gruppen som injicerats med koksalt som i gruppen som blivit vaccinerad. Sådana negativa förväntanseffekter är placebons spegelbild och benämns nocebo.

Det finns några olika påverkansvägar som ger upphov till placeboeffekter. En väg är när en person utifrån bemötande, medicinering eller annan påverkan kommer att förvänta sig en viss reaktion. Det är här vinet kommer in, där man kan öka den positiva förväntan med hjälp av att blanda in en vältalig sommelier eller information om pris. När det gäller sjukdomar kan en varm, inkännande doktor påverka ens förväntan på liknande sätt, och den vägen lindra till exempel smärta.

Ett annat sätt att påverka är genom inlärd positiv association, där man till exempel medicinerar patienter på ett sätt som gör att de lär sig att piller ur ett särskilt paket lindrar smärta. När försöksledaren sedan byter ut de vanliga tabletterna mot verkningslösa piller har kroppen lärt sig att smärtan går över av behandlingen. Det har skapats en omedveten association mellan medicineringen och värken som gör att smärtan lindras även utan aktiv ingrediens. 

I ett experiment lät man migränpatienter få antingen verkningsfulla piller eller placebopiller ur en burk, på vilken det antingen stod Maxalt eller Placebo. Bäst lindrade den aktiva medicinen när den gavs till patienter ur Maxalt-burken som gjorde att de både förväntade sig och fick aktiv medicin. Här fick 60 procent av patienterna lindring av behandlingen. Sämst fungerade det med placebopiller från en burk märkt Placebo. Men de verkligt intressanta resultaten var att placebopiller i Maxalt-burk fungerade precis lika bra som Maxalt-piller i placeboburk. I båda fallen var den självrapporterade smärtlindringen mellan 30 och 35 procent. Den goda lindring patienter får av Maxalt mot migrän består således av ungefär lika delar aktiv medicinering som av placebo.

Att religioner arbetar så mycket med auktoritetsfigurer och stämningsfulla ritualer gör att placebo kan få starkare effekter i religiösa kontexter än utanför, vilket kan vara en av faktorerna för att förstå varför religiositet fått sådan spridning i mänskligheten.

Sådana här studier ger upphov till frågan om det inte vore billigt och praktiskt att medicinera människor med placebo inom den normala vården? Det har ju bevisligen ofta en positiv effekt och man kan senare gå in med verklig medicinering om det skulle behövas. Det är dock både oetiskt och otillåtet att ljuga för patienter på detta sätt. Inom den reglerade sjukvården får man inte säga att man ger en behandling som man sedan inte tillhandahåller.

Annat är det inom alternativmedicinen. Här kan man till exempel gå på kristallterapi och utsätta sig för en lång och rätt trivsam behandling, i vilken den aktiva ingrediensen påstås vara färgglada stenar som läggs i mönster på kroppen. Eftersom alternativmedicinare bara har placebo att jobba med lägger de ofta lång tid och stor ansträngning på bemötande och stämningsläge när de behandlar. Många som testat alternativmedicin vittnar också om hur det äntligen var någon som lyssnade på dem. Nutida läkarutbildning lägger därför mycket tid på patientbemötande för att lära ut ett verkningsfullt mottagande.

Innan den moderna medicinska vetenskapen kom igång på slutet av 1800-talet var placebo i princip den enda sorts behandling som stod till buds. Traditionell grekisk, romersk, arabisk, kinesisk och indisk medicin är nästan helt verkningslös. Medicinhistoria är därför rätt tragisk läsning. Doktorer orsakade länge mer skada än bot. Till exempel var åderlåtning en mycket vanlig behandlingsform under århundraden, baserat på en teori från antiken om att hälsa var beroende av att kroppens fyra vätskor var i balans. Behandlingen är dock helt och hållet verkningslös och kan snarare vara farlig om den appliceras för entusiastiskt. Till exempel tror man att George Washingtons läkare tog död på honom med en alltför voluminös åderlåtning i syfte att behandla hans struplocksinflammation. 

Mitt eget intresse av placebo kommer sig av att placebo är den aktiva komponenten i mycket religiös healing. Att religioner arbetar så mycket med auktoritetsfigurer och stämningsfulla ritualer gör att placebo kan få starkare effekter i religiösa kontexter än utanför, vilket kan vara en av faktorerna för att förstå varför religiositet fått sådan spridning i mänskligheten. En hel del traditionella healers arbetar enbart med ritualer och gör ingen behandling alls av sjukdomstillståndet i sig. Detta avspeglas i att många alternativmedicinare använder andliga inslag i sina behandlingar.

Man bör inte lämna en så stark effekt som placeboeffekten åt charlatanerna att exploatera. Det är därför lovvärt att läkare som Karin Jensen utforskar effekten på djupet och att den medicinska sjukvården verkligen inkorporerar vikten av sådant som ett varmt och inlyssnande bemötande från läkare.

Publ. i Respons 4-5/2022
I FOKUS | Respons 2012–2022

Patrik Lindenfors

Patrik Lindenfors är författare och forskare i biologisk och kulturell evolution samt forskningssekreterare på Naturvårdsverket Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa recensioner

  1. Historia
    Nazisternas försök att mobilisera islam
    Hakkorset och halvmånen Niclas Sennerteg
  2. Filosofi & psykologi
    Frälser de redan frälsta och irriterar de redan irriterade
    12 livsregler – Ett motgift mot kaos Jordan B. Peterson
  3. Ekonomi
    Ikea marknadsför det svenska folkhemmet
    Design by IKEA – A Cultural History Sara Kristoffersson
  4. Filosofi & psykologi
    En bok för alla som kantstötts av mätbarhetshysterin
    Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas herravälde Jonna Bornemark