Historia

Det omstridda minnet av slaget vid Narva

Minnet av Narva – Om troféer, propaganda och historiebruk
Klas Kronberg & Anna Maria Forssberg (red.)

Nordic Academic Press
240 sidor
ISBN 9789188661579

| Respons 1/2019 | Låst recension | 5 min läsning

Att fira minnet av slaget vid Narva år 1700 är i dag inte längre gångbart utanför högernationalisternas skara, men så har det inte alltid varit. I denna antologi kartläggs de olika sätt som slaget har ihågkommits på, från hyllningar under nationalismens tidevarv till dagens distanserade hållning. Texterna är empiriskt innehållsrika, men begrepp och begreppsdefinitioner är en bristvara i boken.

November var under lång tid en viktig månad i svensk historieskrivning. Både Gustav II Adolf och Karl XII hade stupat på slagfält under denna månad, vilket gjorde deras dödsdagar den 6 och 30 november till viktiga datum för diverse manifestationer och firanden till den svenska nationens ära. Likaså har slaget vid Narva, som utkämpades den 20 november år 1700, då Sverige besegrade en numerärt överlägsen rysk armé i ymnigt snöfall vid Narva, tidvis varit en viktig händelse som blivit föremål för propaganda, högtidlighållanden och monument. Intresset har dock inte varit konstant. Periodvis har bataljen rönt begränsat intresse, vilket även gäller för vår tid. Att fira Gustav II Adolf, Karl XII och uppmärksamma slag såsom det vid Lützen 1632, Narva 1700 eller Poltava 1709 är i dag inte gångbart utanför högernationalisternas skara. Det aktuella 300-årsminnet av Karl XII:s död och den därtill hörande finalen för den svenska stormaktstiden har dock bidragit till att den sena karolinska tiden åter har blivit föremål för både ett akademiskt och ett allmänt intresse.