Excentriska snillen i tsarernas Ryssland

Immanuel Nobel & Söner – Svenska snillen i tsarernas Ryssland
Bengt Jangfeldt

Bonniers
480 sidor
ISBN 9789100185770

| Respons 2/2021 | Låst recension | 9 min läsning

Bengt Jangfeldts bok om familjen Nobels ryska äventyr ger fascinerande inblickar i en värld av geniala uppfinnare och riskvilliga affärsmän i en tid av uppbrott och dramatisk politisk förändring från mitten av 1800-talet till bolsjevikernas maktövertagande 1917. Även om hans medryckande berättelse om denna familjs kopplingar till rustningsindustri och oljeutvinning knappast är ny och i huvudsak upprepar en konventionell hjältehistoria, sällar den sig till den serie ypperliga ”snillebiografier” som under senare år utgivits i vårt land.

Bengt Jangfeldts nya bok Immanuel Nobel & SönerSvenska snillen i tsarernas Ryssland kartlägger familjen Nobels öden i Ryssland från mitten av 1800-talet till revolutionen 1917. Historien är inte direkt okänd sedan tidigare, men den är svår att motstå. Den börjar i december 1838, när Immanuel Nobel, svensk uppfinnare och ingenjör, anlände till Sankt Petersburg. Han var ”gravt socialt handikappad eftersom han varken kunde ryska eller något av de två andra stora språk som talades i den ryska huvudstaden – franska var societetsspråket och tyska användes inom förvaltning, handel, hantverk”. Men vid denna tid hade även svenskan hunnit bli ett viktigt språk i Ryssland – och de svenskspråkiga en betydande minoritet. Finland var sedan trettio år tillbaka en del av det ryska riket och i huvudstaden hade ”en mycket sammansvetsad och mycket inflytelserik svensktalande elit” hunnit etableras. Immanuel Nobel välkomnades i denna skara, vars medlemmar ofta innehade höga positioner inom statsförvaltningen och militären och där åtnjöt stort förtroende. Via de finska kontakterna fick Nobel möjlighet att visa upp sina snillrika uppfinningar för statliga och militära myndigheter. Viktigast var inledningsvis hans undervattensminor, för vilka han fick bra betalt av regeringen. Med pengarna i hand kunde han etablera sig på mer permanent basis i Petersburg och dra igång en mer omfattande industriell verksamhet. Den blev en succé. Immanuel Nobel uppfann gevär som sköt snabbare och vägde mindre. Han automatiserade tillverkningen av vagnshjul. Han utrustade hotell och sjukhus med centralvärme och halverade samtidigt deras vedkonsumtion. 

Relaterat
Essä

Både kapitalet och ”kapitalet” präglas av ständiga förändringar

Det finns inga skrifter av Karl Marx som inte präglas av omarbetning efter omarbetning och det skulle ha blivit fler om han hade haft kraft. Hans tänkande är inget färdigt...


Per Högselius

Per Högselius är professor i teknikhistoria vid KTH. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa recensioner

  1. Historia
    Nazisternas försök att mobilisera islam
    Hakkorset och halvmånen Niclas Sennerteg
  2. Ekonomi
    Ikea marknadsför det svenska folkhemmet
    Design by IKEA – A Cultural History Sara Kristoffersson
  3. Filosofi & psykologi
    Frälser de redan frälsta och irriterar de redan irriterade
    12 livsregler – Ett motgift mot kaos Jordan B. Peterson
  4. Filosofi & psykologi
    En bok för alla som kantstötts av mätbarhetshysterin
    Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas herravälde Jonna Bornemark