Klassiker som kan tjäna som avstamp för dagens centrala samhällsdebatter

Skotten Adam Smith (1723–1790) är mest känd för verket Om nationernas välstånd,men han skrev även Teori om de moraliska känslorna, som nu föreligger i en utmärkt svensk översättning. Avsevärd tankemöda har lagts ner på att utröna hur dessa båda verk förhåller sig till varandra. Hur kunde en försvarare av det ekonomiska egenintresset också hävda att vi styrs av hur andra människor uppfattar oss och strävar efter att bli respekterade av dem? Smith får oss att ställa frågan hur vi kan vara goda medborgare i ett samhälle i vilket stora grupper av befolkningen inte kan komma överens om vad som är berömvärt.

Människan vill vararespekterad, men samtidigt respektabel. Älskad och älskvärd. Så kan Adam Smiths Teori om de moraliska känslorna(1759) sammanfattas. Smith är i dag mest känd för Om nationernas välstånd(1776), som allmänt anses ha etablerat nationalekonomin som vetenskaplig disciplin. Den förra boken befann sig i skuggan av den senare redan under Smiths livstid. På senare tid har dock Smiths moralfilosofiska verk ägnats ökande uppmärksamhet. Somliga anser att en motsättning föreligger mellan verken: hur kan det ekonomiska självintressets försvarare i Om nationernas välståndsamtidigt ha skrivit en bok som härleder våra drivkrafter ur hur vi uppfattas av våra medmänniskor? I Tyskland kallas detta målande nog för ”Das Adam Smith problem”. Eventuella viktiga motsättningar mellan verken måste förvisso anses pinsamma för dess författare. Teori om de moraliska känslornagavs ut första gången 17 år före Om nationernas välståndoch sista gången 13 år efter. Vid publiceringen av den första utgåvan var Smith ung professor. Den sista reviderade utgåvan utkom 1790, strax före hans död. Boken är alltså ett livsverk som sträcker sig över författarens mer berömda arbete.