Konstarterna & medier

Mediehistoria med bristfällig historisk kontext

Medievetenskapens idétraditioner
Stina Bengtsson, Staffan Ericson & Fredrik Stiernstedt (red.)

Studentlitteratur
396 sidor
ISBN 9789144130712

| Respons 1/2021 | Låst recension | 9 min läsning

Denna antologi ger en fyllig introduktion till en rad betydande medievetenskapliga klassiker, men den blir missvisande så till vida att det ser ut som om dessa teoretiker har skrivit i ett slags vakuum. Men deras texter diskuterades intensivt just i massmedier.

Av de cirka femtonhundra betänkanden som publicerades som statliga offentliga utredningar under 1960- och 1970-talet i Sverige rörde tio stycken särskilda forskningsfält. Kommittéer utredde forskning om lant- och skogsbruk, om näringslära, pedagogik, energi- och försvarsforskning. Man analyserade farmaceutisk forskning, beteendevetenskaplig arbetslivsforskning, kriminologisk forskning samt massmedieforskning. Det kan möjligen förvåna. Men massmedier ansågs lika farliga som demokratiskt nödvändiga; somliga reglerades (biografbyrån), andra gavs finansiell uppbackning (presstöd), men framför allt ansågs forskning om massmediers effekter statsviktig. Under Stig Hadenius ledning tillsattes därför vid mitten av 1970-talet den så kallade Massmedieforskningsutredningen; betänkandet Forskning om massmedier publicerades 1977. Exakt vad ett medium var och vilka massmedier som skulle studeras var en omdebatterad fråga. Hadenius pläderade för en allsidig medieforskning som skulle inbegripa både samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv. Andra, som statsvetaren Jörgen Westerståhl, menade att medieforskningen skulle koncentrera sig på samtida press, radio och tv. Den kunde därför tydligt delas in i ett A- och ett B-lag, vilket framgår av ett protokoll från 1976. Om Hadenius vid samma möte försynt menade att ”flera historiker sysslar med direkta massmediefrågor”, hävdade Westerståhl att ”den humanistiska och den historiska massmedieforskningen [inte borde] tas med i analysen”.

Relaterat

Digitaliseringen har gett upphov till en ny generation av snilleindustrier

De klassiska svenska snilleindustrierna under 1900-talets början byggde på en förmåga att dra nytta av den egna kompetensen och omvärldens marknader. Nu har vi genom de möjligheter som digitaliseringen skapat...


Pelle Snickars

Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot digital humaniora vid Umeå universitet. Han intresserar sig för medier i vid bemärkelse – från mistlurar till MP3-format. Han arbetar för närvarande med en lärobok om mediehistoria, och en annan om Spotify. Som medieforskare med fokus på både nya och gamla medier är Snickars framför allt fascinerad av hur man i dag kan undersöka dem på nya, digitala sätt. Det gäller både samtida och historiska medieformer – i takt med att de senare digitaliseras. Han har en bakgrund i biblioteks- och arkivsektorn och ägnade sig som humanist tidigare åt arkivdriven medieforskning, medan den i dag blivit alltmer datadriven. Det innebär exempelvis att man som forskare inte längre behöver betrakta sina mer eller mindre partikulära studieobjekt på så kallat ”kritiskt avstånd”, med teknikens hjälp blir det möjligt att både interagera med sin empiri, liksom att analysera den en masse som en sorts ”big data”. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa recensioner

  1. Historia
    Nazisternas försök att mobilisera islam
    Hakkorset och halvmånen Niclas Sennerteg
  2. Ekonomi
    Ikea marknadsför det svenska folkhemmet
    Design by IKEA – A Cultural History Sara Kristoffersson
  3. Filosofi & psykologi
    Frälser de redan frälsta och irriterar de redan irriterade
    12 livsregler – Ett motgift mot kaos Jordan B. Peterson
  4. Filosofi & psykologi
    En bok för alla som kantstötts av mätbarhetshysterin
    Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas herravälde Jonna Bornemark