Filosofi & psykologi

Monster lär oss samhällets regler

Monstret i mig
Johan Tralau

Atlantis
207 sidor
ISBN 9789173537605

| Respons 3/2015 | Låst recension | 4 min läsning

Vad är ett monster? Det kan vara något oerhört stort, något formlöst, något ont, något fasaväckande eller bara avvikande. Det är härlett ur två olika latinska verb som betyder visa och varna, det är ett tecken. Själv har jag i en bok om Mary Shelley och hennes Frankenstein föreslagit att monster är redskap för förhandlingar kring mänskligt och icke-mänskligt och i sin nya bok är Uppsalastatsvetaren Johan Tralau inne på ett besläktat spår: med material hämtat från antikens Grekland tolkar han monster som gränsbevakare, med uppgiften att lära oss att leva med och kontrollera våra mest grundläggande drifter och öva in oss i samhällets mest grundläggande spelregler.

Först kommer Herakles, hjälten i lejonhud, vars myt i första hand har ansetts handla om civilisatoriska framsteg; han besegrar nämligen vidunder efter vidunder, inte minst kentaurerna, varelser som är hälften människa och hälften häst och har setts som den otyglade djuriskhetens symbol. Med stöd i Sofokles mörka drama om Herakles död, Kvinnorna i Trachis, och genom att fixera kentauren kan emellertid Tralau steg för steg berätta en långt mörkare och samtidigt klart intressantare historia om hur den som bekämpar vilddjur riskerar att själv förvandlas till vilddjur och hur kentauren kan segra.