Äntligen får »judarnas Gustav Vasa« den biografi han förtjänar

En vårdag 1774 steg den judiske handelsmannen och sigillgravören Aaron Isaac på en båt i den tyska hamnstaden Stralsund, med destination Sverige. Judarna i staden försökte desperat stoppa honom och hans egen bror skriver i ett förtvivlat brev:

Du har gjort många dumheter i ditt liv men ingen så stor som denna: att resa till ett land, där en jude aldrig varit och inte heller får komma och där man inga språk kan. Jag tror, att du är desperat och kämpar som en vansinnig människa. Tänk på vilket steg du vill ta!

Det är svårt att veta om Aaron Isaac eller hans bror faktiskt förstod vilket steg detta var. Steget som kom att leda till etableringen av judiskt liv i Sverige. Bara ett drygt år senare, den 2 maj 1775, under en konselj på Ulriksdals slott, beslöt deltagarna med kung Gustav III i spetsen att bevilja Isaac tillstånd att slå sig ned i Sverige utan att konvertera. Han blev, på många sätt, »Sveriges förste jude«, även om det självklart hade funnits judar på svensk mark tidigare. I år, 2025, firar vi i Sverige det 250-åriga jubileet av denna händelse, 250 år av judiskt liv här i vårt land. 

Men trots detta, trots Isaacs betydelse för svensk judenhet och för det jubileum vi nu firar, har det faktiskt inte tidigare funnits någon gedigen biografi över denne man. Med Aaron Isaac – Sveriges förste jude vill historikern Carl Henrik Carlsson råda bot på detta. Carlsson, verksam vid Uppsala universitet, är en av Sveriges ledande experter på judisk-svensk historia och har tidigare bland annat skrivit viktiga akademiska skrifter om judisk migrationshistoria. År 2021 utkom han med boken Judarnas historia i Sverige (Natur & Kultur), den första omfattande populärvetenskapliga boken om Sveriges judiska historia på nästan hundra år.

Med ett liknande angreppssätt tar sig nu Carlsson an Isaacs historia. Den intresserade kan möjligen tidigare ha hört berättelsen om Aaron Isaac i stora drag: hur den envise judiske sigillgravören från Treuenbrietzen i Tyskland kom till Sverige under Gustav III:s styre och grundade Sveriges första judiska församling. Men de som haft möjlighet att mer i detalj förkovra sig i hans fascinerande berättelse är antagligen betydligt färre. Det finns nog ingen som så starkt symboliserar judisk-svensk historia som Aaron Isaac, inte minst i svensk-judiska kretsar. Han är, som Carlsson skriver, närmast en ikon för svenska judar. En »judarnas Gustav Vasa«. Men Carlssons skildring är inte bara en beskrivning av Isaacs liv, den blir även ett porträtt av det judiska livet, både i norra Europa och i det gustavianska Sverige. 

Stora delar av Isaacs liv och minnen finns skildrade med hans egna ord, i vad som inte sällan felaktigt refererats till som hans självbiografi. Minnena, som nedtecknades av honom själv på ålderns höst på judeo-tyska, har sedan tidigare översatts till såväl svenska som engelska, tyska och jiddisch. De utgör stommen runt vilken Carlsson bygger sin biografi. Som den gedigna historiker han är, pekar Carlsson ut hur Isaac konstruerade narrativet kring sitt eget liv, vilket Carlsson inte sällan kontrasterar med källor från andra håll. Genom ett noggrant forskningsarbete och ett rikt källmaterial kompletterar och utvidgar han Isaacs berättelse, speciellt med de delar som denne medvetet eller omedvetet utelämnade ur sina minnen. På så sätt placerar han Isaacs liv och berättelse i ett bredare historiskt sammanhang.

Men Carlssons skildring är inte bara en beskrivning av Isaacs liv, den blir även ett porträtt av det judiska livet, både i norra Europa och i det gustavianska Sverige.

Biografin är uppdelad i fyra delar som följer Isaacs liv kronologiskt, från hans uppväxt i Tyskland till etableringen i Sverige, äventyren i Finland och slutligen de sista åren tillbaka i Stockholm. 

I den första delen, om Isaacs uppväxt i Tyskland, målar Carlsson upp en bred skildring av judiskt liv i Mecklenburg i norra Tyskland. Det är ett fascinerande porträtt av en sedan länge försvunnen judisk värld, där en liten population på några tusen judar kämpade för att få bo i de små lantliga tyska städerna under olika hertigars beskydd. Denna omfattande första del visar på hur Mecklenburgs judar i stor utsträckning var besläktade med varandra, och ger på så sätt en förståelse för hur delar av dessa släktnätverk i ett senare skede kom att följa Isaac och invandra till Sverige. Trots att mycket fokus tidigare har lagts på vilka platser den tidiga judiska immigrationen kom från, har det förvånande nog saknats en fördjupning kring vilken kontext immigranterna kom från. Därför berikar Carlssons porträtt av Mecklenburgs judar berättelsen om den tidiga judiska invandringen till Sverige och vår förståelse för judisk-svensk historia.

I den andra och tredje delen av boken djupdyker Carlsson i historien om hur Isaac kom att etablera sig i Sverige och senare tjänstgöra som arméleverantör i Finland. I dessa delar presenteras en utförlig genomgång av denna period i Isaacs liv med hjälp av dennes egna minnen och omfattande källmaterial. Vi får en nyanserad bild av hur Isaac lyckades bli den första juden med bosättningsrätt i landet, samt hur de första åren av judiskt liv i Sverige tog form. Vi får även följa med på Isaacs minst sagt intressanta äventyr i Finland, som kanske mest av allt är en fängslande skildring av hur Isaac rör sig mellan sociala kretsar och bygger upp ett imponerande nätverk bland sina beskyddare, inte minst i kungahuset.

Den fjärde och sista delen behandlar Isaacs sista år i livet, nu tillbaka från strapatserna i Finland. Här diskuteras Isaacs familj, kompanjoner, vänner och framför allt fiender djupgående. Isaac skrev ned sina minnen under de första åren av 1800-talet, när han var i sjuttioårsåldern, men kom sedan att leva ända till 1816. De sista åren av hans liv vet vi därför markant mindre om. Det kan ibland kännas som att denna avslutande del möjligen är lite lätt spekulativ. Men samtidigt tecknar avsnittet ett rikt porträtt av Isaac, och ett lika rikt porträtt av den tidiga judiska församlingen i Stockholm, med sina återkommande och inte sällan underhållande interna konflikter. Som församlingsmedlem är det svårt att inte le för sig själv och slås av hur mycket man kan känna igen än i dag. 

Carlssons biografi är ett omfattande verk som har en populärvetenskaplig prägel, samtidigt som det genom gedigna källhänvisningar tydligt också riktar sig till forskare. Boken står därmed någonstans mitt emellan det populärvetenskapliga och det akademiska, även om berättarteknik och ton gör klart att detta är ett populärvetenskapligt verk. Genom hela boken är Carlsson vår ciceron – en berättarröst som för oss genom Aaron Isaacs historia och som återkommande flikar in med kommentarer, förtydliganden och humoristiska betraktelser. Det är således väldigt mycket av Carlssons personlighet som leder oss genom denna berättelse. Även om denne läsare uppskattar tilltaget, är det ett grepp som kanske inte faller alla i smaken. 

Som forskare värdesätter man särskilt den omfattande släkthistoriska skildring som präglar framför allt bokens första del, men det är möjligt att just denna genealogi kan bli på tok för utförlig för gemene läsare. De olika släkterna och individerna med snarlika namn är inte sällan förvirrande – vilket Carlsson är väl medveten om och belyser mer än en gång. 

Sammanfattningsvis är Aaron Isaac – Sveriges förste jude ett välskrivet verk, som i stort är lätt att ta till sig, även för den icke-specialiserade läsaren. Carlssons berättarglädje och humor gör läsningen levande, och bokens upplägg är genomtänkt och tydligt. Det kan som sagt vara lite tung läsning ibland, men det är svårt att komma ifrån när det är ett komplex historiskt skede och en mångsidig huvudperson som ska skildras. Bokens bildmaterial är väl valt och genomtänkt placerat i rätt sammanhang, vilket ytterligare bidrar till läsarens förståelse och förstärker bokens narrativa flöde. 

Carlsson har tecknat ett mångfacetterat porträtt av en intressant, envis, judisk nudnik (jiddisch för lätt tjatig, jobbig) och tiden han levde i. Forskare kommer i detta verk att finna ett gediget beforskat bidrag till vår förståelse av den tidiga perioden av judiskt liv i Sverige, medan den intresserade allmänheten kommer att få ett djupgående och kunskapshöjande porträtt av såväl judiskt som svenskt liv i det sena 1700-talets Europa. Detta är ett värdefullt och efterlängtat tillskott till den judisk-svenska historieskrivningen, tack vare Carlsson har nu Aaron Isaac äntligen den biografi han förtjänar.