Essä

Biografier som visar det kvinnliga pionjärskapets förutsättningar

| Respons 4/2021 | Låst artikel | 23 min läsning

Fyra nya biografier synliggör gemensamma förutsättningar för kvinnligt pionjärskap: hög utbildning, gott självförtroende, enorm arbetskapacitet, utbrett kontaktnät och en förmåga att klara konflikter. Framställningarna fascinerar men den historiska biografin saknar skönlitteraturens frihet och tvingas med nödvändighet utelämna många delar av människans komplexitet. Det nyvaknade intresset för pionjärer och normbrytare har också en sorglig underton. De goda exemplen i den långa kampen för jämställdhet målas upp mot en fond av vanliga och ”felaktiga” kvinnoliv. Det krävs trots allt mycket styrka för att överleva med mindre makt och färre möjligheter.

(image)

Jag kan inte skaka av mig känslan att jag ger mig in på något riskabelt när jag skriver denna text om fyra nyutkomna böcker om kvinnliga pionjärer i Sverige, verksamma från 1850-talet till 1990-talet. Där möter vi kvinnorättskämpen Sophie Sager (1825–1901), som djärvt väckte åtal och försvarade sig själv i ett av de första våldtäktsmålen som en kvinna drivit i Sverige. Steget kan tyckas långt till sjuksköterskan och den konservativa riksdagsledamoten Bertha Wellin (1870–1951), yrkesaktiv sjuksköterska runt sekelskiftet och en bit in på 1900-talet, sedan riksdagsledamot, ordförande och tidningsredaktör. Hon var förtegen och hemlig om sitt privata liv, men menade att sjuksköterskeyrket var ett barmhärtighetsverk kvinnor bara skulle komma till genom ett högre kall. Hennes samtida och socialliberala Anna Bugge Wicksell (1862–1928) var modern och radikal och stred redan som ung för kvinnors rösträtt och för fred genom medling, förhandling och samarbeten över nationsgränserna. Så småningom, med examen i juridik i bagaget, kom hon som ensam kvinnlig diplomat till det första mötet i Nationernas förbund 1920. Och så är det socialdemokraten Ulla Lindström (1909–1999), som under tolv år var ensam kvinna i regeringar ledda av Tage Erlander. Hon arbetade för jämställdhet och välfärd och var den som reformerade det svenska samhället mot det tvåförsörjarsystem vi i dag tar för givet. Det krävdes verkligen konkreta förändringar för att både kvinnor och män skulle kunna försörja sig själva på egen inkomst, som exempelvis daghem och kvällsöppna matbutiker. Och även hon var aktiv för nedrustning och fred genom hela sitt liv.

Publ. i Respons 4/2021 729
I FOKUS | Gudomliga komedier

Kristina Sandberg

Kristina Sandberg är författare, litteraturkritiker och lärare i kreativt skrivande, aktuell med boken En ensam plats (Norstedts).  Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. I Fokus | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  3. I Fokus | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  4. I Fokus | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  5. Analys/Reportage
    Varför vänstern har så svårt att se antisemitism hos invandrargrupper
    Myten om global judisk makt är antisemitismens kärna. I Sverige har...