Breddar berättelsen om en epokgörande tid

Den gängse historien om upptäckten och erövringen av Amerika är på en gång lika välkänd som i många avseenden missvisande. Gamla föreställningar om våghalsiga konkvistadorer som med ett fåtal medhjälpare och tack vare sina överlägsna vapen besegrade och lade under sig Aztekerna och Inkariket är fortfarande allmänt spridda, trots att mycket av den traditionella berättelsen fördjupats och på många sätt reviderats rejält på senare år. Behovet av en ny berättelse, som inkorporerar nyare forskning, är således skriande.

Ett välkommet försök till en sådan berättelse är Inger Enkvists och Vicente Ribes-Iborras Erövringen av Amerika. Författarna inleder med en diskussion av det senmedeltida Spanien, det samhälle som helt dominerade koloniseringen av den Nya Världen under 1500-talet. Därefter följer tre kapitel som skildrar erövringen av Karibien, Mexico (Nya Spanien) och Sydamerika (särskilt Peru) i vilka, föga förvånande, de tre ledande konkvistadorerna ofrånkomligen spelar huvudroller, Columbus, Cortés och Pizarro. Men fokus ligger bara i begränsad utsträckning på dessa tre; tvärtom tillhör det bokens förtjänster att vara generös med breddade perspektiv, utvikningar och problematiserande diskussioner.

Kapitlet om Karibien skildrar således Columbus fyra resor över Atlanten; därutöver diskuteras sådant som besättningens sammansättning på hans skepp och konflikter mellan våldsbenägna erövrare som Balboa och lojala administratörer som Pedrarias i området som numera är Panama. Plats ges även åt olika uppfattningar om människan Columbus och inte minst hans bakgrund. Columbus resor kunde dock gott ha givits en litet utförligare presentation. Nu blir det ytterst knapphändigt och inte mycket sägs om de upptäckter som gjordes.

Störst utrymme ägnas åt erövringen av nuvarande Mexico, onekligen passande då det i november 2019 är femhundra år sedan det ödesdigra mötet mellan spanjoren Hernán Cortés och aztekernas härskare Moctezuma i Tenochtitlán (där Mexico City ligger i dag). Mot den äldre versionen betonas här vikten av indianska allierade; utan dessa hade knappast spanjorerna avgått med segern. Cortés förstod dessutom att utnyttja motsättningar mellan olika indiangrupper och särskilt aztekernas arvfiende tlaxcalerna bistod honom med tusentals, för att inte säga tiotusentals stridande. Ändå tog det halvtannat år innan aztekerna besegrats, inte minst på grund av den smittkoppsepidemi som samtidigt drabbade indianerna i massomfattning.

Även här breddas berättelsen på ett förtjänstfullt sätt. Uppmärksamhet ägnas åt det fåtal spanska kvinnor som gjorde den tidiga resan över Atlanten. Framför allt ägnas många sidor åt den allt annat än snabba erövringen av andra delar av nuvarande norra Mexico. Norr om aztekernas område rådde inte det toppstyrda samhälle som gjort övertagandet av deras rike så förhållandevis lätt: genom att placera sig själva i den rådande elitens ställe kunde spanjorerna upprätthålla makten över ett samhälle som i mycket bevarade dragen av det tidigare. I stället befolkades de norra delarna, liksom delar av dagens sydvästra USA, av nomadiserande grupper, som först efter utdragna strider och återigen med bistånd från tlaxcaliska trupper kom under spansk kontroll, mycket även genom missionärers verksamhet.

Epidemier bland indianerna liksom ett utdraget inbördeskrig var avgörande även för Pizarro vid ankomsten till Peru. Trots det skulle det ta flera decennier innan det sista motståndet var nedkämpat – då hade redan konkvistadorerna hamnat i krig med varandra – och administratörer och kungliga trupper kom till området och kunde upprätta mer ordnade förhållanden. Intressanta sidor diskuterar mer eller mindre samtida krönikor om tiden före och efter spanjorerna av Garcilaso de la Vega och Guaman Poma de Ayala, båda barn av en spansk far och en inka-kvinna. Författarnas försök att frånskriva Guaman Poma de Ayala författarskapet till dennes krönika över erövringen av Peru med dess över fyrahundra illustrationer (som sedan århundranden finns på Kungliga biblioteket i Köpenhamn) är emellertid missriktat och dessutom vederlagt av nyare forskning (se Adorno & Boserup: Unlocking the Doors to the Worlds of Guaman Poma and his Nueva corónica). 

Mot den äldre versionen betonas här vikten av indianska allierade; utan dessa hade knappast spanjorerna avgått med segern.

Glädjande är att andra områden i Sydamerika inte ignoreras; konkvistadorernas framfart i såväl Colombia, Venezuela som Chile skildras kortfattat. Efter långa och hårda strapatser kunde Jiménez de Quesada nå fram till och lägga under sig hövdingadömena på Colombias högland där Bogotá nu ligger, bara för att efter någon tid konfronteras med två andra expeditioner som anlände från olika håll och också ville lägga beslag på områdets rikedomar. Erövringen av Chile var utdragen och rönte kraftigt motstånd från traktens araukaner, vilka besegrades slutgiltigt först så sent som 1883. Utrymme ges även åt den utdragna koloniseringen av Filippinerna, som huvudsakligen skedde via Mexico. Historien är onekligen fascinerande: månadslånga färder över Stilla Havet var ögruppens huvudsakliga förbindelse med det spanska riket. Så kunde siden från Kina importeras till Spanien via Filippinerna och hamnen i Acapulco i Mexico innan det fraktades vidare till den motsatta kusten och över Atlanten!

I ett avslutande kapitel diskuteras orsaker till indianrikenas relativt snabba fall, den roll som importen av guld och silver spelade för den spanska ekonomin och samhället i stort, liksom vilken roll detta spelade för Spaniens nedgång efter 1500-talet. 

Om boken har sina starka sidor saknas det inte problem. Att två illustrationer av samtida kartor är alltför små, oläsbara och i svart-vitt kan inte författarna, men väl förlaget, lastas för. Att många engelska boktitlar återges enligt spanska översättningar är litet olyckligt. En hel del småfel har smugit sig in. Om Kopernikus undervisades det knappast på 1500-talet; det sista mayariket på Yucatanhalvön föll inte förrän på 1690-talet; de spanjorer som initialt medföljde Cortés var inte soldater i modern eller samtida mening (om det senare, se Restall: Seven Myths of the Spanish Conquest). Zumárraga må ha infört tryckpressen till Mexico, men att kalla denne ivrige inkvisitor, vars våldsamma framfart ledde till starka protester och till att han avsattes, för en välgörare är kanske litet väl starkt. Att tala om vänskap mellan Cortés och Moctezuma bygger på den förres uppgifter och ska säkert tas med en rejäl nypa salt. Pizarros ålder anges på två olika sätt, båda osäkra. Urbefolkningen på både Antillerna och fastlandet karakteriseras gärna som kannibaler, men kannibalism var knappast en allmän företeelse. 

Trots uppmärksamhet på spanjorernas beroende av indianska allierade smyger sig ändå en del drag av den traditionella berättelsen om hjältemodiga spanjorer in. Aningen okritiskt talas således om både Cortés och Pizarros ledaregenskaper och storhet utifrån hur de skildras i samtida spanska redogörelser. En välvillighet gentemot spanjorerna är tydlig, samtidigt som indiansamhällena genomgående framställs i sämre dager; de förefaller här att vara mer eller mindre undergångsdömda och uppgivna. Välviljan riktar sig dock inte mot den välkände försvararen av indianerna, Bartolomé de Las Casas, som får en tämligen njugg presentation. Han hävdas även ha varit den som tog initiativ till införandet av afrikanska slavar till Antillerna, trots att sådana redan fanns där och att han snart ändrade uppfattning och kritiserade bruket av slavar. 

Att dessutom i den kontroversiella frågan om urbefolkningars eventuella våldsbenägenhet påstå att den ena sidan på grund av förutfattade meningar inte förmått se vad de haft framför ögonen och naivt omfattat föreställningar om ädla vildar, medan den andra sidans version, att människan ständigt åtföjts av våldet och att urfolk mer eller mindre permanent befunnit sig i krig med sina grannar, accepteras okritiskt, är knappast godtagbart. Å andra sidan, ju mer negativt urbefolkningar framställs, desto lättare är det kanske att försvara erövringen och koloniseringen av dem?

Trots skönhetsfläckar liksom en del tvivelaktiga ställningstaganden är boken ändå en lättillgänglig och god översikt över en dramatisk och epokgörande tid. Författarnas ansträngningar att bredda den traditionella berättelsen, att överge fokuseringen på enbart några enstaka hjältar och offer, är ett både välkommet och välbehövligt bidrag. 

Publicerad i Respons 2019-5