I kölvattnet av postmodernismen förmår inte den humanistiska forskningen längre formulera distinkta och relevanta frågor som leder till falsifierbara svar, vilket är nödvändigt för att samhället ska återfå förtroendet för humaniora. Artikelförfattarna presenterar här femton viktiga frågor som kan föra humanvetenskaperna framåt.
Bakgrund, motiv och syften
Här kan du som prenumerant logga in för att ta del av allt material på webben.
Arne Jarricks forskning kretsade tidigare kring de kollektiva attitydernas (eller mentaliteternas) historia, såsom religiösa väckelser, sexualitet, självmord etc. Sedan många år har han intresserat sig för det mänskliga samhällets unika dynamik, det vill säga för kulturell evolution, och inom ramen för det ägnat sig åt världshistorisk forskning, senast en komparativ studie av lagarnas utveckling i världen (under utgivning, medförfattad av Maria Wallenberg Bondesson). Jarrick har nyligen tillsammans med andra forskare påbörjat ett projekt om viktiga makrohistoriska processer kring våld, jämlikhet och växande globala nätverk under de senaste 1000 åren. Parallellt med detta har han ett livslångt teoretiskt intresse för kunskapens villkor och har lika långvarigt försvarat dess möjligheter, senast manifesterat med boken Det finns inga häxor – en bok om kunskap. Läs alla texter
