Premiär för Lunds Universitets Skrifter

Humanistisk-teologiska fakulteterna i Lund har tagit ett steg framåt för att skapa tillgänglighet och synlighet för de verk som utges av forskarna där. En ny publik hemsida har öppnats på basis av omarbetad, smidig logistik.

För närvarande visar hemsidan bara de publikationer som humanisterna och teologerna i Lund står för. Tillsvidare är det mycket nog men det må vara tillåtet att med en förhoppningsfull benämning se det som början till hela ”Lunds universitets skrifter”. Det som nu sker går tillbaka på den utredning, Ny strategi för vetenskaplig bokpublicering vid Lunds universitet (december 2011), som Katarina Bernhardsson utarbetade på initiativ av HT-fakulteternas prodekan för forskning, Marianne Thormählen, med stöd av dekanen Lynn Åkesson. Utredningen ledde till beslut om att utveckla utgivningsverksamheten.

Bernhardsson har tillsammans med Louice Cardell Löfving lett projektet med samordning och marknadsföring av de många skriftserierna inom HT-området. Deras sammanlagda arbetstid är en trekvartstjänst. Viktigt för projektet är det arbete därutöver som utförs inom fakultetens IT-enhet.

Samordning går trögt

Lanseringen av den nya hemsidan skall, hoppas man, dessutom locka flera fakulteter inom Lunds universitet att ansluta sig. Närmast till hands ligger ekonomi, juridik och samhällsvetenskap. När dessa möter vad som nu åstadkommits bör de kunna inse fördelarna med en samlad tillgänglighet, menar Katarina Bernhardsson. ”Decentraliseringen av beslutsfattandet inom universitetet är inte enbart av godo”, reflekterar hon. ”All samordning går trögt, det finns så många viljor.” Det är svårt att övertyga om att stora saker bara kan göras tillsammans.

Hur mycket mer komplicerat kommer det inte att vara att åstadkomma det som en iakttagare kan tillåta sig hoppas blir Lundaprojektets stora vision – möjligen utopi – att skapa samordnad presentation och lansering av all universitetsutgivning i landet? Det är ju ett sådant ”Sveriges universitets skrifter” man som forskningsintresserad önskar sig mer än något annat.

Vad man får i Lund just nu är dock av stort intresse, och mer skall det bli under året. Gå in på http://www.ht.lu.se/skriftserier och se. Redan har all utgivning i de existerande skriftserierna inom HT-området samlats på ett överskådligt och lätt sökbart sätt. Även äldre utgivning inom serierna har lagts in, liksom de böcker lundaforskare givit ut på andra förlag. Man arbetar vidare med att samla in uppgifter om tidigare tryckta titlar för att också kunna lagerhålla dem för försäljning.

När en sådan webbshop är klar skall varje titel vara försedd med tre knappar som leder till olika slags tillgänglighet: låna, läsa och köpa. Låna-knappen leder till Libris bibliotekskatalog, läser gör man, när det är möjligt, i en digital open access-fil och köpa skall man kunna göra när lager- och försäljningsfunktionen blivit utbyggd efter sommaren. Upplägget är redan lättbegripligt och överskådligt, om än alltså inte helt färdigställt. Under våren kommer en sökfunktion att skapas där man inte behöver gå vägen över någon av de många skriftserierna utan kan söka på författarnamn, ord i titel och ämnesord. Det är välkommet.

Först tryckt, sedan digitalt

I Lund för man ett något annat resonemang kring open access än vid Stockholms universitets förlag i vardande, som Respons rapporterade om i nr 1/2013. I Stockholm avser man att tillhandahålla varje ny titel endast digitalt i open access, alltså utan fysiskt lager. Först därefter skall beställning kunna ske av beställningstryckta exemplar (print-on-demand), om det efterfrågas. Man har redan gjort sig av med det tidigare existerande fysiska lagret. Katarina Bernhardsson vill inte se vare sig den tryckta eller den digitala boken som den ”riktiga” eller ursprungliga. Forskarna har fortfarande en benägenhet att anse den tryckta som den mest riktiga. De kan heller inte ännu leva upp till kravet på open access för den första publiceringen. Långt ifrån alla forskningsstiftelser kräver för övrigt sådan publicering för att ge anslag. Det är också fortfarande oklart, menar Katarina Bernhardsson, hur väl open access kan föra ut en titel i det viktiga intellektuella kretsloppet. Att ett verk står som bok på en bibliotekshylla är fortfarande den tydligaste bekräftelsen på dess existens.

”Vi publicerar först”, är grundtanken i Lund. Och med publicera menar man alltså att kunna visa upp en tryckt skrift. Man skall till en början trycka mindre upplagor och sedan hålla boken tillgänglig som print-on-demand, på sikt även digitalt. I Stockholm tänker man sig som sagt den omvända ordningen.

Även i Lund är det förstås viktigt att inte bygga upp stora osålda lager av tryckta böcker. Universitetets eget tryckeri Media-Tryck kan framställa mycket små upplagor till rimlig kostnad och även åstadkomma beställningstryck av enstaka exemplar inom ett dygn.

Avsikten är att ge de tryckta böckerna en ny och relativt enhetlig form med lite mer snits än som är brukligt inom universitetsutgivningen. Redan har tre titlar formgivits med den nya ambitionen.

Kulturell vinst

Det är nödvändigt att den nya, tydliga logistiken finns på plats när försäljningen sätter i gång fullt ut efter sommaren. Man måste vara säker på att fakturering, bokföring och lagerhantering kan ske med precision. Samtidigt med att de tre knapparna låna-läsa-köpa får sin fulla funktionalitet avser man också att gå ut med marknadsföring även utanför universitetsvärlden. Genom att också visa och sälja äldre böcker hoppas man kunna ge den intellektuella produktionen i Lund ett längre liv än den hittills varit förunnad, inom och utanför universitetets murar.

”Lunds universitets skrifter” finansieras av de humanistiska och teologiska fakulteterna och kommer inte att täcka sina kostnader genom försäljning. Syftet är att göra universitetets forskningsresultat synliga och tillgängliga för allmän information och diskussion, det vill säga att bidra till högskolans tredje uppgift. Vinsten skall vara kulturell, inte ekonomisk. Att det sedan kan bli fråga om mindre intäkter som måste bokföras förändrar inte detta grundläggande faktum.

Mer kan vara att vänta från Lund. I utredningen 2011 föreslogs en satsning i två steg, där samordningen av skriftserierna beskrevs som ett första. I nästa steg skisserades ett mer självständigt universitetsförlag. Tankarna på ett sådant lever fortfarande.

Publicerad i Respons 2013-2