Den största digitaliseringshjälten på min stärnhimmel heter Robert Darnton. Han är specialist på franskt 1700-tal, professor i historia och sedan åtta år universitetsbibliotekarie för Harvard. I flera långa essäer i New York Review of Books har man kunnat följa Darntons projekt från välformulerad idé 2008 till lanseringen av det amerikanska digitala biblioteket 2013 och vidare. Ingen kan vara en bättre försvarare av den tillgängliga, rika, ocensurerade bokmarknaden än han, med ett flertal monografier om bästsäljare, censur, encyklopediens produktionsvillkor. Boken i rännstenen – Bland författare, kolportörer och boktryckare i upplysningstidens undre värld kan jag varmt kan rekommendera för dess levandegörande av kulturarbetares liv på 1700-talet. Flera av Darntons essäer och kapitel om bokproduktion finns tillgängliga, gratis givetvis, på hans hemsida på www.robertdarnton.org
Sedan 2008 har Darnton fört en Davids kamp mot Goliat för att ett icke-vinstdrivande digitalt bibliotek ska ta över Googles lovvärda projekt att digitalisera all världens böcker. Något överraskande fälldes Google Books i amerikansk domstol 2011. Rättsligt bröt deras affärsidé mot för många punkter i upphovsrättslagen, framför allt genom att författare till skannade böcker tvingas anmäla ut sig, i stället för att anmäla in sig, det vill säga dra tillbaka sina verk i stället för att ge sitt medgivande till publicering. Domstolen bestred också att böcker, där upphovsmannen är okänd, skulle tillfalla Google. Nu i maj kom Robert Darnton – denne informationsteknologins Robin Hood – till Stockholm på Riksbankens Jubileumsfond i samband med RJ:s 50-årsjubileum för att prata om sitt skötebarn Digital Public Library of America (DPLA).
Fritt för alla har länge varit Darntons digitaliseringsparoll. Och nog har hans DPLA ett smittande universalistiskt upplysningsideal över sig. Det amerikanska digitala biblioteket har i dag – med Europeana som förebild – ett väl utbyggt samarbete med över 1600 institutioner i USA, som tillsammans bidragit med tio miljoner digitaliserade objekt, framför allt fotografier, brev och manuskript. Varje institution bidrar till den plattform och sökgränssnitt som DPLA utgör. Gallica, det digitala biblioteket vid franska nationalbiblioteket, är dock fortfarande bättre enligt min uppfattning. Kanske beror det på att tillgången till klassiskt material utan upphovsrättsliga embargon enligt fransk lagstiftning tillfaller Nationalbiblioteket, medan lagstiftningen i USA skyddar de kommersiella möjligheterna under längre tid. Hur som helst har DPLA långt kvar till att vara en digital version av Borges ”Biblioteket i Babel”, vilket jag uppfattar att Google Books fortfarande har som vision att bli.
Darnton sade att framtidens utmaningar för DPLA består i att få fortsatt finansiering för underhåll och utbyggnad samt teknisk service till de många bibliotek, arkiv och museer som bidrar med sina samlingar. Periodvis har Robert Darnton och DPLA:s styrelse försökt få med Google Books på sitt ickevinstdrivande digitaliseringståg, men hittills har det inte lyckats.
Även om kommersiella intressen långt ifrån är borta från biblioteksvärlden har Darnton gjort en ovärderlig insats för att hejda dem. Nu i Stockholm talade han om de dyra tidskriftsdatabaserna som hotar äta upp många biblioteksbudgetar. Dessutom betalar skattebetalarna dubbelt: dels för tillblivelsen av forskningsrön, dels för tillgång till dem via biblioteken. Han menar att forskare behöver förebilder som visar att det finns möjlighet till prestige även utanför högt rankade peer review-tidskrifter, och Darntons Harvard har flera open access-projekt på gång. Vetenskaplig publicering gratis för alla – ett fälttåg han gärna får driva vidare. Enligt Thomas Jefferson, som Darnton gillar att citera, är ett uppror då och då bara hälsosamt. Och Darnton är en föredömligt pigg och smidig barrikadklättrare.
