Sammanhållen analys saknas

New Wars, New Media and New War Journalism
Rune Ottosen|Stig A. Nohrstedts

Nordicom
223 sidor
ISBN 9789186523961

| Respons 1/2015 | Låst recension | 4 min läsning

Stig A. Nohrstedts och Rune Ottosens New Wars, New Media and New War Journalism berör viktiga ämnen: mediernas påverkan på den politiska diskursen, synen på krig och konflikter, samt relationen mellan demokrati och journalistik. Men trots bokens plikttrogna och detaljerande empiriska genomgång av norska och svenska medier i relation till de senaste decenniernas krigföring, från det första Gulfkriget 1990–91 till interventionen i Libyen 2011 och det nu pågående inbördeskriget i Syrien, saknas en sammanhållen djupare analys.

Snarare än att formulera en central problematik och sedan utveckla den i kapitlen som följer upplevs de olika kapitlen som fristående. En rad intressanta ämnen tas upp – från svensk-norskt försvarssamarbete till Wikileaks och drönarkrigföring – och tidigare forskning redovisas detaljerat. Författarna tillkännager korrekt i förordet att samtliga kapitel är publicerade tidigare i någon form – något som förvånar i ett vetenskapligt verk, där det vanligtvis ställs krav på att andelen tidigare publicerat material inte överstiger en viss procent. Svagheter i form och framförande, såsom upprepningar och sammanblandning av olika nivåer på underrubriker ger intryck av att redaktör saknats. Stilistiskt hade boken behövt en riktig introduktion som lade fast fokus, men det omfattande introducerande kapitlet (med sina 34 sidor bokens längsta) lämnar läsaren utan en tydlig bild av vad boken avser att åstadkomma.