I Respons 5/2019 hävdade Erik Bengtsson att Sverige blev så jämlikt därför att den politiska ojämlikheten skapade en unik mobilisering. I en replik till Bengtsson menar Svante Nycander att det unika snarare var att statsmakten så litet blandade sig i utvecklingen på arbetsmarknaden.
Sverige blev under 1900-talet ett av de ekonomiskt mest jämlika länderna. Erik Bengtsson har rätt i huvudsak när han underkänner tron att svensk jämlikhet har sina rötter i bondesamhället (Respons 5/2019). Han finner en annan förklaring i den hårt begränsade rösträtten i riksdagsval och kommunalval från 1865. Kraven på inkomst och förmögenhet var så utmanande, anser Bengtsson, att de måste ha stärkt opinionen för ekonomisk utjämning. Ja, i någon mån men inte mycket, vill jag hävda.
Logga in på Respons
Här kan du som prenumerant logga in för att ta del av allt material på webben.
