»Det man vill ha är ju en förnimmelse av någonting som går utöver det vanliga«

– Det man talar om när man talar om modernism inom konsten är ju ett uppbrott på bred front från alla traditioner, säger månadens poddgäst Mårten Arndtzén, författare och tillika konstkritiker och kulturjournalist på Sveriges Radio.

Avsnittet tar avstamp i astronomen Bengt Gustafssons bok Närda av samma längtan – När modernismen mötte den nya fysiken (Fri Tanke, 2024). Tillsammans med Arndtzén ger sig Helena Granström i kast med komplexa frågor om skönhet, sanning, vad det innebär att förstå ett konstverk – och vad det innebär att förstå verkligheten.

Till skillnad från 1900-talets avant garde-konstnärer, som med stor iver gav sig i kast med att kullkasta gamla idéer och normer, fann sig den moderna vetenskapen motvilligt nödgad att ompröva gamla teser.

– Det var absolut inte så att forskningen fick sin näring av en tanke på att man skulle behöva kullkasta vetenskapens grunder, utan det blev en oönskad konsekvens av ett ganska traditionellt forskningsarbete, säger Granström.

Vidare diskuterar de hur de olika traditionerna förhåller sig till begreppet sanning.

– Jag skulle säga att sanningen är ständigt verksam i konstupplevelsen i bästa fall, men man vill ju inte ha den skriven på näsan. […] Det man vill ha är ju en förnimmelse av någonting som går utöver det vanliga, eller ens inskränkta lilla värld, reflekterar Arndzén.