Är humaniora lönsamt? Ska det vara lönsamt?
Fem doktorander funderar över sin och samhällets framtid.
I den aktuella forskningspropositionen ”Forskning och innovation", presenterad i oktober, sägs humanistisk forskning vara värdefull för samhälle, kultur och näringsliv. Men bortom de svepande formuleringarna är humanistisk forskning påtagligt frånvarande. De offentliga satsningarna på forskning föreslås öka med fem miljarder fram till 2016, men andelen som tillfaller humaniora är blygsam. Forskning ses som en ekonomisk investering som kan ge god avkastning om pengarna satsas rätt, vilket gör regeringen till en kortsiktig spekulant i jakt på bästa möjliga återbäring. Det innebär att den fria forskningens mening och samhällsnytta ifrågasätts.
Humanistisk forskning och kunskap tycks till stor del uppfattas som irrelevant för innovation och ekonomisk framgång. Följaktligen ska den inte belasta statsfinanserna mer än nödvändigt. Redan 1992 beslutade regeringen att humaniorastudenter inte fick kosta lika mycket som andra studenter, vilket resulterat i färre undervisningstimmar och lägre lärartäthet för humanistiska utbildningar. Men tydligen räcker det inte för att avskräcka studenterna. Trots sämre studievillkor och lägre förväntad lön än andra universitetsutbildade väljer tiotusentals personer att studera humaniora varje år. Efter juridik- samhällsvetenskap är ämnesområdet humaniora-teologi Sveriges största (med 50 700 helårsstuderande 2010/11). En avsevärd del av befolkningen tycker alltså att humanistiska studier är angelägna.
Logga in på Respons
Här kan du som prenumerant logga in för att ta del av allt material på webben.
