Analys/Reportage

Humanioras historia som ett globalt forskningsfält

| Respons 4/2017 | Låst artikel | 9 min läsning

Trots att humanioras villkor ständigt diskuteras har det länge saknats mer övergripande forskning om dess historia. På senare år har ett nytt forskningsfält etablerats, anfört av professorn i digital humaniora Rens Bod. Även om forskningsprogrammet väcker en del frågor finns det numera en infrastruktur som möjliggör en mer solid kunskapsbas än tidigare. Kanske kan detta bidra till att stärka humanioras ställning?

Hur mår egentligen humaniora? Frågan debatteras oupphörligen på tidningarnas kultursidor. Det råder ingen konsensus kring att humaniora skulle befinna sig i kris, men att en krisdiskurs existerat sedan åtminstone flera decennier kan knappast ifrågasättas. Det har också blivit allt tydligare att humaniora inte enbart stöter p problem i en västerländsk kontext: ”I land efter land tycks humaniora sättas på svältkost, från Danmark och Finland till Iran och Japan”, som Johan Östling påpekade i Respons (4/2016).


Hampus Östh Gustafsson

Hampus Östh Gustafsson är doktorand i idé- och lärdomshistoria. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  2. I Fokus | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  3. I Fokus | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  4. Analys/Reportage
    Varför vänstern har så svårt att se antisemitism hos invandrargrupper
    Myten om global judisk makt är antisemitismens kärna. I Sverige har...
  5. I Fokus | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...