Som svar på frågan ”vem är jag?” dök begreppet identitet upp efter första världskriget men det slog igenom först efter andra världskriget. I dag pratar alla om identitet, konstaterar historikern Gerald Izenberg, som nyligen kommit ut med ett verk om begreppets historia. Identitet är en existentiell nödvändighet. Förr togs den för given, men genom sekulariseringen blev vi tvungna att reflektera över vår egen roll i definitionen av oss själva.
Identitet är både ett vardagligt ord och en teknisk term inom human- och samhällsvetenskaperna. Att använda ordet identitet för att definiera sig själv och andra är dock en mycket sen sedvänja. När Svenska Akademiens Ordbok kom till ordet identitet i början av 1930-talet noterades tre betydelser: identitet som egenskapen att två ting ”äro ett och samma”; förhållandet att något är detsamma ”vid olika tillfällen o. under växlande omständigheter” samt den juridiska betydelsen ”att en person värkligen är (konstateras vara) den han utgiver sig för”. Ordbokens sammanställning säger oss att alla associationer ordet ger upphov till i dag har kommit efter 1930-talet.
Logga in på Respons
Här kan du som prenumerant logga in för att ta del av allt material på webben.
