Psykologer måste vidga perspektivet

Psykologen har fått en närmast ohotad position som expert på det mänskliga, men denna ställning har vunnits till priset av att många aspekter av tillvaron försvunnit ur fokus.

Hur kan vi förstå och bemöta det mänskliga lidandet i en turbulent samtid? Den senaste tiden har det förts en diskussion på debattsidor kring Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av depression och ångest. Riktlinjerna för fram KBT och medicinering som huvudsakliga behandlingsmetoder, medan psykodynamisk psykoterapi inte längre rekommenderas. I debatten hörs upprörda röster från olika håll. I ett större perspektiv har vi på senare tid sett att psykologin som disciplin rört sig allt längre in på den medicinska arenan, där mätbarhet och effektivitet är ledord. Konkret översatt till den kliniska behandlingen blir det en strävan efter minskade symtom till så låg kostnad och tidsåtgång som möjligt.

Genom att anamma biologiska och evolutionära förklaringsmodeller och ett medicinskt språkbruk och tankesätt når psykologin högre trovärdighet. Ur ett marknadsperspektiv kan psykologins rörelse ses som ett sätt att försöka vinna marknadsandelar från en väletablerad läkarkår. I takt med (den naturvetenskapliga) psykologins ökade status växer intresset för ämnet och psykologer får alltmer inflytande. Samtidigt går utvecklingen hand i hand med att allt fler mänskliga tillstånd förstås som sjukligt avvikande, i behov av diagnos och diagnosspecifik behandling. Psykologen har därmed nått en närmast ohotad position som expert på det mänskliga och uttalar sig i alla möjliga sammanhang om mänskliga beteenden och drivkrafter. Yrkesgruppen är eftertraktad i allt från rollen som expert i morgonsoffan till managementkonsult och den som utför neuropsykiatriska utredningar.Samtidigt har psykologens starka ställning vunnits till priset av att många aspekter av det mänskliga försvunnit ur fokus. Det talas allt mindre om människan som i grunden konfliktfylld och lidande, med strävanden som inte alltid är rationella.

För att förstå tillvarons komplexitet krävs en mångfald av perspektiv och analysnivåer, där individen förstås både som relationell och biologisk och del av mindre och större sammanhang. Det är nödvändigt att belysa strukturer och relationer inom familj, samhälle och kultur för att begripa det individuella. Hur maktordningar som rasism, sexism och heteronormativitet påverkar människors liv är avgörande kunskap i dessa sammanhang, även om sådana begrepp inte kan studeras med naturvetenskaplig precision.

Var finns psykologen som använder sin kunskap för att också försöka förstå de stora samhälleliga förändringar vi står inför? Den psykologiska kunskapen har alla möjligheter att öppna för en komplex syn på det mänskliga och på samhället, men faller ofta för frestelsen att förenkla och individualisera. Människans komplexitet reduceras, hon plockas ur sitt sammanhang och hennes lidande betraktas som något som kan korrigeras eller botas. Detta synsätt tar inte hänsyn till lidandet som en oundviklig aspekt av livet eller till att det måste förstås i relation till den omgivning människan befinner sig i. Psykiska symptom kan vara en adekvat reaktion på påfrestande eller rentav omöjliga livsvillkor, som en individuell behandling aldrig kan råda bot på. Symptomreduktion kan i vissa fall rentav vara kontraproduktivt. Lidande kan fungera som en viktig drivkraft med vilken samhälleliga villkor kan förändras genom kollektivt handlande. Med ett individfokus på problemen blir lösningarna också individorienterade, oavsett behandlingstradition. Där menar vi att psykologer bör lyfta blicken och förena ett individuellt fokus med ett samhällsperspektiv. Patienter efterfrågar ofta verktyg för att hantera sin ångest, stress eller nedstämdhet. Kan vi också erbjuda verktyg som hjälper personer att ifrågasätta de livsvillkor, strukturer och normer som vi ser kan ligga till grund för dessa symptom? Vi anser att psykologisk kunskap också behövs för att utarbeta preventiva insatser och lösa problem på en samhällelig nivå. Att använda sig av psykologisk kompetens vid strukturella beslut och samhällsförändringar kan förebygga ett lidande som annars behöver fångas upp när människor inte klarar av att leva under de villkor samhället erbjuder.

Hanna Bornäs, leg psykolog
Daniel Broman, leg psykolog
Feliks Wallenrodhe, leg psykolog.

Publicerad i Respons 2017-4