Av Inga Sanner
| Respons 3/2022 | Låst recension | 8 min läsning
Historia
De ville avskaffa nationerna för fredens skull
Drömmen om en gränslös fred – Världsmedborgarrörelsens reaktopi, 1949–1968
Jenny Gustafsson
Gidlunds
291 sidor
ISBN 9789178444823
I sin avhandling behandlar Jenny Gustafsson en i dag helt bortglömd gruppering, de så kallade mondialisterna eller världsmedborgarna, som tog form efter andra världskriget. De menade att det var nationernas själva existens som var skuld till kriget och framstod som provocerande i sin radikala kritik av nationalstaten. Avhandlingen är intressant läsning som kastar ett nästan kusligt ljus över samtida förhållanden.
Att verka för fred på jorden är inte alltid någon oskyldig sak – det visar både vår samtid och historien. Så har det hänt att deltagare i fredsdemonstrationer anklagats för att hota rikets säkerhet och det har till och med förekommit att de övervakats och registrerats av säkerhetspolisen. Ett intressant historiskt perspektiv på detta när det gäller svenska förhållanden ges i en ny avhandling i idéhistoria, Drömmen om en gränslös fred. Världsmedborgarrörelsens reaktopi, 1949–1968, av Jenny Gustafsson. I avhandlingen behandlas en i dag helt bortglömd gruppering som kallade sig mondialister eller världsmedborgare och som hävdade att det bästa sättet att åstadkomma fred var genom att avskaffa nationerna. Rörelsen bildades i Frankrike några år efter andra världskriget, när en amerikansk före detta bombpilot under uppseendeväckande former avsade sig sitt amerikanska medborgarskap för att i stället deklarera att han var världsmedborgare. Det var en tydlig replik till de fruktansvärda krigshändelserna och med udden riktad mot alla inblandade nationer, inte enbart den tyska. Detta blev starten för bildandet av föreningen Citoyens du Monde, som fick förgreningar i en rad länder, framför allt europeiska, men även i exempelvis Japan.
Logga in på Respons
Här kan du som prenumerant logga in för att ta del av allt material på webben.
Relaterat
Drömmar om öppenhet ur de habsburgska ruinerna
Karl Poppers inflytelserika och omdebatterade verk Det öppna samhället och dess fiender (1945) har fått ny aktualitet i dagens diskussioner om nationalism och minoriteters ställning. Som anti-nationalist försvarade Popper mångfalden...
Inga Sanner
Inga Sanner är professor emerita i idéhistoria vid Stockholms universitet. Sanner har i sin forskning behandlat frågor rörande sekularisering i Sverige under de senaste århundradena och framväxten av en så kallad profan religiositet. Hon skriver om idéhistoriska ämnen ur ett brett perspektiv med särskild inriktning på människosyn. Läs alla texter
Ur samma nummer
-
Konstarterna & medierBlodiga äventyr i den grymma ofredens tid
Sturlunga I–III Översättare: Sten Kindlundh Redaktörer: Gunnar D. Hansson, Kristinn Jóhannesson & Joakim Lilljegren -
DebattKultursidorna fyller inte längre sin funktion
Dagens kultursidor förmår inte ta in världen i hela dess komplexitet... -
UtbildningNär den muntliga disputationen var det centrala lärdomsprovet
Disputation, dissertation, avhandling – Historien om en genre Bo Lindberg -
Politik & samhälleStekta sparvar har flugit in i miljardärers munnar
Girig-Sverige – Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika Andreas Cervenka -
HistoriaDe ville avskaffa nationerna för fredens skull
Drömmen om en gränslös fred – Världsmedborgarrörelsens reaktopi, 1949–1968 Jenny Gustafsson
Mest lästa recensioner
-
-
Filosofi & psykologiFrälser de redan frälsta och irriterar de redan irriterade
12 livsregler – Ett motgift mot kaos Jordan B. Peterson -
-
EkonomiIkea marknadsför det svenska folkhemmet
Design by IKEA – A Cultural History Sara Kristoffersson -
Filosofi & psykologiEn bok för alla som kantstötts av mätbarhetshysterin
Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas herravälde Jonna Bornemark
