»Acceptansen för medelklassen byggde den moderna världen«

Seminarium

Stockholm: Klara konferens

Vilka skapade Göta kanal? Tankarna går lätt till de adelsmän och präster som stod bakom projektets födelse. Kanske lyfts Gustav IV Adolf, Karl XIII eller Karl XIV Johan fram, inte minst på grund av Gustav IV Adolfs beslut att kalla in den skotske arkitekten Thomas Telford för rådgivning. Men bakom de sju miljoner dagsverken som krävdes för kanalens färdigställande stod 58 000 indelta soldater. Tusentals personer fick på kungens order infinna sig för slitsamt och lågbetalt arbete.

– Detta kännetecknar den gamla världen och dess styre, en värld där kungen sade vad som skulle göras och resten av befolkningen utförde det. Det var först i mitten av 1800-talet som Sverige upptäckte liberalismen och genom hög läskunnighet kunde bli en experimentverkstad för ingenjörskonst.

Ekonomihistorikern Deirdre McCloskey har en nära relation till Skandinavien. Nu besöker hon Stockholm för andra gången bara i år och i lokalen på Klara konferens är det gott om åhörare med tidigare erfarenheter av professorn. Till skillnad från många andra amerikanska besökare förbryllas McCloskey inte heller av hur besökarna introvert sprider ut sig vitt över bänkraderna – i stället lyfter hon inledningsvis fram en norsk förfader och återkommande resor till Hardangerfjorden.

Årets andra Stockholmsbesök sker på inbjudan av Institutet för näringslivsforskning (IFN) efter att McCloskey hållit i en doktorandkurs på handelshögskolan i Jönköping. De svenska exemplen flyter ledigt när hon lyfter fram historiska motpoler från den senaste boken Bourgeois Equality – How Ideas, Not Capital or Institutions, Enriched the World: Först ett samhälle där den styrande fritt kan besluta över resten. Sedan ett radikalt skifte där acceptansen ökade för att vem som helst hade möjlighet att skapa något eller tjäna pengar, ett samhälle där den som lyckades väl med detta till och med kunde bli rikare än en adelsman eller kung.

Göta kanal blev snabbt omodern och efterföljande regeringar fick skjuta till stora summor för att bygga järnväg. Mer framgångsrik var Lars Magnus Ericsson enligt McCloskey – uppfinnaren och företagaren från enkla förhållanden som tillsammans med hustrun Hilda Ericsson lyckades omforma samhället och skapa en förmögenhet. McCloskey hävdar inte att viljan hos människor att skapa något eller att tjäna pengar var ny. Max Weber har i den klassiska essän »Den protestantiska etiken och kapitalismens anda« beskrivit ett attitydskifte inom borgerskapet. Webers essä har sedan utgivningen 1905 mött många motbevis. I Deirdre McCloskeys tappning ligger den förändring som släpper fram en Lars Magnus Ericsson i stället i opinionen i stort.

– Det är när det omgivande samhället hyllar medelklassen eller i varje fall inte hatar, överreglerar, flår eller dödar den, som det moderna samhället skapas.

På så sätt menar McCloskey att den moderna världen byggdes med idéer, i synnerhet liberala idéer om alla människors jämlikhet, rättvisa och frihet. Denna jämlikhet är inte densamma som den Thomas Piketty behandlar i Kapitalet i tjugoförsta århundradet. McCloskey syftar i stället på jämlikhet i rättigheter och hänvisar till upplysningstänkare som Adam Smith, Thomas Paine och Mary Wollstonecraft. Hon poängterar att varje människas frihet inte var verklighet under perioden. Exempelvis fortgick slaveriet trots den amerikanska revolutionens budskap om liv, frihet och strävan efter lycka.

– Friheten föddes inte perfekt. Men idén stannade i människors tankar och därför blir jämlikhet, rättvisa och frihet ledord som genom historien fortsätter att återkomma i allt från Abraham Lincolns tal vid Gettysburg till Franklin D. Roosevelts fyra friheter och Martin Luther Kings dröm. Samma eko kan höras genom historien i länder som Sverige eller Frankrike. Och detta spelar roll.

Utbredningen av dessa tankar är kärnan i McCloskeys senaste bok Bourgeois Equality, den tredje delen i en serie där hon behandlar borgerskapets roll i den så kallade hockeyklubban, den snabba ekonomiska utveckling som plötsligt uppstod i Europa och kom att leda till den industriella revolutionen, en unik ekonomisk utveckling som andra mänskliga guldåldrar i det antika Grekland, Rom eller Kina inte kommer i närheten av.

– År 1800 var medelinkomsten i länder som Sverige, Frankrike eller Tyskland i dagens penningvärde ungefär tre dollar per person och dag. Dessa skulle täcka alla varor och tjänster. De skulle betala för boende, kläder, mat, utbildning och resor. Det låter omöjligt att leva på tre dollar under en dag i Stockholm, men så lever människor i dag i exempelvis Bangladesh. I dag är medelinkomsten i Sverige och liknande OECD-länder i stället över hundra dollar per person och dag. Lägg till det att kvaliteten på varor och tjänster har stigit.

I McCloskeys bokserie behandlas de värderingar som har präglat framgångsrika borgarklasser först. För att beskriva detta har hon gjort en dygdetisk analys där traditionella dygdeprinciper som rättvisa, måttfullhet, mod och klokhet studerats i ett marknadssamhälle. I motsatts till marxistiska teoretiker är hennes slutsats att ett system med frivilliga utbyten och prismekanismer premierar dessa beteenden och ger upphov till en handelsdriven förbättring av stort och smått. På så sätt har idéer även kunnat staplas på varandra med en högre välfärd som följd.

Därefter har McCloskey kritiserat traditionella förklaringar av välståndsökningen. Både den materialistiska historieskrivningen och institutionella förklaringar avskrivs med exempel från andra regioner, inte minst med hänvisning till att det Osmanska riket trots kapital och institutioner utvecklades väsentligt långsammare än Västeuropa.

– Varför tror jag inte på institutioner, handel, kapitalackumulering eller exploatering som orsak till tillväxten? Jo, för att andra samhällen då och tidigare haft alla dessa faktorer. Världens största handelsområde hade innan dess varit Indiska oceanen. Även Kina hade goda institutioner, liksom osmanerna. Det är de liberala idéerna som skiljer ut norra Europa.

Betydelsen av den liberala jämlikheten såsom den beskrivs i hennes tredje bok om borgerskapet är inte självklar. Stor vikt i analysen läggs vid hur borgerskapet normaliseras i litteraturen. Om detta skifte främst är idéhistoriskt eller en produkt av ökad läskunnighet kommer att debatteras vidare. Det är inte heller givet hur djupt attitydskiftet gick. Den amerikansk-israeliske ekonomhistorikern Joel Mokyr har exempelvis gett uttryck för liknande teorier men lagt fokus på utvecklingen inom eliter i teknik och naturvetenskap.

McCloskey avslutar sin föreläsning med att illustrera sin poäng med att de flesta i rummet sannolikt är ättlingar till någon form av jordbrukare. Likväl finner ingen det konstigt att alla samlats till en diskussion om idéer, något som hade varit otänkbart under större delen av historien. Tyvärr går varken den efterföljande paneldiskussionen eller publikfrågorna på djupet med tesen. I stället tar den dagspolitiska dimensionen av Bourgeois Equality vid: Svenskt näringslivs chefekonom Bettina Kashefi diskuterar jantelagen och hot från opinionen mot företagare i dag. Professor McCloskey drar en parallell mellan fientlighet till borgerskapet i historisk litteratur och strömningar i dagens Wallanderdeckare. Ola Pettersson från LO försvarar omfördelning mellan samhällsgrupper men ges inte riktigt plats i diskussionen.

Förhoppningsvis fortsätter McCloskeys böcker att diskuteras i andra sammanhang. Hon har gjort historiedebatten en god gärning med en underbyggd men tydlig tankefigur. Även Vilhelm Mobergs utvandrare återfinns bland hennes svenska exempel. Och visst borde den frånvaro av respekt som de småländska bönderna möter i Europa före sin Amerikaflytt kunna förstås som en hämsko även i historievetenskaperna. Kanske hade Göta kanals historia varit en annan om infrastrukturprojektet tillkommit under marknadsmässiga utbyten. I vilket fall som helst är det talande att den ofrälse arkitekten Thomas Telford kallades in som expert från Adam Smiths Skottland. Där hade kunskaperna hos sonen till en fåraherde redan uppvärderats.

Publicerad i Respons 2016-5