Lyssnandet på ljudböcker ökar kraftigt, men lämpar sig formatet för facklitteratur? Är det skillnad på att läsa in facklitteratur jämfört med skönlitteratur? Respons har rekognoserat bland inläsare och förlag med facklitterär utgiving och funnit att vi fortfarande befinner oss i en experimentid när det gäller att förstå vad som fungerar i ljudformatet.
Som alla invigda av erfarenhet vet, och alla andra (sannolikt bristfälligt) föreställer sig, är detta att vara småbarnsförälder … låt oss sammanfatta det så här: tidskrävande. Jag ska erkänna att jag under min sons första månader i livet, vid sidan av ett antal mer och mindre logiska funderingar framkallade av ”viss” trötthet, slogs av tankar som: ”Kommer jag någonsin att ha tid (eller ork) att läsa en bok igen?” Tillvaron utmärktes av en outsinlig flod av sysslor och i de stunder då tanken för en stund var mottaglig för andra intryck, hade händerna likväl att göra. Till slut gav jag upp försöken, inte ens med anspråkslösa krav på ergonomi går det att hålla i en bok och läsa samtidigt som man lagar mat, tvättar kläder eller styr en barnvagn. I vad som i efterhand eventuellt kan liknas vid desperation nappade jag på ett av alla de erbjudanden om att prova på ett ljudboksabonnemang som i flera år utgjort ett ihållande inslag i annonsfloran. Under en period skulle det ju vara gratis.
Statistiken skulle kunna tyda på att det finns fler småbarnsföräldrar som kapitulerat och insett ljudbokens fördelar. Eller så föredrar allt fler av helt andra skäl detta sätt att ta till sig bokligt innehåll. Vad det än beror på går lyssnandet upp. I rapporten över 2020 års bokförsäljning, sammanställd av Erik Wikberg, ekonomie doktor vid Handelshögskolan, framgår att digitala ljudböcker förra året, med en tillväxt på 32,2 procent, stod för den största procentuella ökningen bland de format böcker säljs i. De digitala abonnemangstjänsterna – där visserligen även e-böcker går att läsa, men där det framför allt lyssnas på ljudböcker och där majoriteten av ljudbokslyssnandet i Sverige sker – stod för 57 procent av den totala försäljningen mätt i volym. Räknat i intäkter härrörde dock bara 24 procent av den försäljning som fångas av Bokförsäljningsstatistiken från denna kanal. Med lyssningar/läsningar i digitala abonnemangstjänster inräknade är den sammantagna bilden att bokförsäljningen totalt sett ökade förra året jämfört med 2019, mätt både i volym och kronor, medan snittpriset för böcker minskade.
Hur en lyssnad bok egentligen förhåller sig till och ska jämföras med en såld fysisk bok var en av frågorna som berördes i vårens debatt mellan rapportens författare och Sven Anders Johansson, kritiker och professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet. Räcker det att man startar en ljudbok för att det ska räknas som en såld bok? Ja, trodde först Johansson, men blev tillrättavisad av Wikberg som förklarade att lyssnade minuter räknas samman – om två personer lyssnar på en halv bok var räknas det som en (1) läst bok. Replikskiftets fokus låg huvudsakligen vid siffror, men fonden utgjordes av frågan hur utvecklingen ska tolkas. Medan Wikberg lyft fram att det nu, inte minst tack vare försäljningen i de digitala abonnemangstjänsterna, går bättre för bokbranschen än på länge, betonar Johansson att denna tillväxt inte kommer alla aktörer och all litteratur till del.
Som ofta konstaterats är ljudboken av allt att döma starkast inom populär- och underhållningslitteratur, medan exempelvis avancerad skönlitteratur och facklitteratur får stryka på foten. Möjligen står vi här inför en förändring. Både Patrik Hadenius, förlagschef på Norstedts, och Kristoffer Lind, förlagschef och förläggare på Lind & Co, berättar i Bokförsäljningsstatistikens intervjudel ”Röster från branschen” att de ser en breddad konsumtion av ljudböcker, med framgångar även för bland annat sakprosa. Här bör väl tilläggas att Storytel, som är den största aktören för ljudböcker på den svenska marknaden, 2016 köpte det förstnämnda förlaget och tidigare i år förvärvade 70 procent av aktierna i det sistnämnda.
Men att tolka fackbokens ställning som ljudbok är svårt. Under beteckningen ”facklitteratur” ingår ju en mängd olika verk och för att en bok alls ska kunna nå framgång i ljud krävs också att den över huvud taget finns tillgänglig i ett sådant format. Vilka facklitterära titlar, om några alls, finner förlag fungerar som ljudböcker? Hur ser själva processen att göra en ljudbok av en fackbok ut? Och vad innebär utvecklingen för fackbokens ställning?
’Vi vet ju liksom att en människa föds och sedan går mot ålderdom, det är en lätt kurva att följa med i som lyssnare. Du vet ungefär vad det kommer att innebära.’
Pelle Andersson, VD och förlagschef på Ordfront förlag, har i flera år har varit ett av de mest frekvent förekommande namnen i ljudboksdebatten. Han har varnat för att bredden i förlagens utgivning kan komma att minska till följd av en mindre gynnsam ersättningsmodell i de digitala abonnemangstjänsterna, men menar att ljudboken har både för- och nackdelar.
Eftersom Ordfronts utgivning består av både skönlitteratur och sakprosa, har man på förlaget kunnat prova sig fram, säger Andersson till Respons. Tidigt drog de slutsatsen att det är olika former av underhållningslitteratur, deckare, spänning och skräck som vinner i ljudboksbranschen. ”Så är det bara, det går liksom inte att komma undan.”, konstaterar Andersson. På fackboksidan har denna insikt lett till att de satsat på ljudboksinläsningar av böcker som är mer berättande och biografier över populära personer: ”Vi vet ju liksom att en människa föds och sedan går mot ålderdom, det är en lätt kurva att följa med i som lyssnare. Du vet ungefär vad det kommer att innebära. Men väldigt teoretiska böcker är ju otroligt svårt att hänga med i som lyssnare. Det är ju det som gör att det blir svårt med berättelser eller texter som har mycket fakta, komplicerade resonemang eller nya svåra ord.”
Utvecklingen innebär inte någon dödsstöt för den avancerade fackboken, menar Andersson och säger att Ordfront fortsatt kommer att satsa på sådana verk. Men dessa har på senare tid, bland annat på grund av digitaliseringen, fått en svagare ställning på marknaden och framför sig ser han att förlag generellt sannolikt kommer att bli försiktigare med vissa typer av avancerade böcker. De kommer i alla fall inte att finnas i ljud.
Att avancerad facklitteratur medför problem för traditionella ljudboksinläsningar bekräftar Martina Stenström, operativ förlagschef på Fri Tanke. Trots att förlagets utgivning inom vetenskap, kultur och idédebatt till stor del består av sådana verk har de testat att göra ljudböcker: ”När vi har övervägt vilka som kan fungera så har vi frågat oss: Vad är det för typ av bok? Är det en berättande bok? Finns det någon form av gestaltning som gör sig i berättande form?” Vidare tar de i beaktande om det finns en kommersiell potential i boken, det vill säga om en bredare läsekrets kan finna boken intressant. Stenström exemplifierar med böcker som faller inom just sådana facklitterära kategorier som många menar fungerar bättre i ljudformat: Mindfulness utan flum av Åsa Nilsonne (självhjälp), Bengt Westerbergs memoarer (berättande) och Fredrik Kärrholms Gangstervåld (en reportagebok, som man dessutom enligt Stenström kan knyta till true crime-andan). Även böcker av Ulf Ellervik, professor i organisk kemi, som skriver lättsamt och med populärkulturella referenser finns bland de böcker som färlaget satsat på i ljudformat.
Men ersättningen för en ljudbok gör produktionen till en olönsam historia, framhåller Stenström och bekräftar därmed det Pelle Andersson, och många med honom, lyft fram. ”Schablonartat är det så att för en fysisk bok, får vi säg 100 kronor, för en ljudbok, om en person lyssnar på hela, kanske 20–25 kronor. Och då har vi dessutom extra produktionskostnader för ljudböcker”, säger Stenström och påpekar att detta gäller för den strömmade ljudboken. Hade ljudböckerna sålts styckvis hade ersättningen sett annorlunda ut. Sammantaget innebär det att Fri Tanke just nu avvaktar med att göra ljudböcker, så länge inte författarna själva är drivande och vill läsa in dem. ”Vår typ av böcker säljer ju primärt inbundet, och där har vi inte tappat, där ökar det snarare.”, berättar Stenström.
I de extra produktionskostnaderna ingår bland annat själva inläsningen. Och kanske medför facklitterära verk i det arbetet särskilda svårigheter.
Författaren och skådespelerskan Philomène Grandin har i många år varit verksam som inläsare av ljudböcker. Främst har hon arbetat med barn- och ungdomsböcker samt skönlitteratur, men på senare tid även facklitteratur. Under det senaste året har hon, förutom sin egen debutbok Glöm allt men inte mig (Albert Bonniers Förlag 2021) om relationen mellan henne och pappan Izzy Young, läst in Katrine Marçals Att uppfinna världen (Mondial 2020) och Johanna Bäckström Lernebys Familjen (Mondial 2020), den senare för övrigt en av få facklitterära titlar som finns med i bokförsäljningsstatistikens topplista över de 20 mest sålda titlarna 2020 och där digitala abonnemangstjänster stod för hälften av den konsumerade volymen. Jag undrar om det från hennes perspektiv är annorlunda att läsa in facklitteratur.
Själva processen ser likadan ut, berättar Grandin och beskriver hur det kan gå till. Inläsningsarbetet börjar ofta redan innan en bok har skickats till tryck. Förlaget har då skickat manuset i pdf-form, som hon läser igenom och förbereder på olika sätt. Bland annat kontrollerar hon att hon kan uttala alla ord, vilket hon enligt avtal har skyldighet att kunna. Med hjälp av en applikation i sin Ipad färgmarkerar hon sedan texten och skriver kommentarer för att komma ihåg att förmedla rätt känsla vid rätt ställen i texten: ”Jag måste förbereda mig väldigt mycket, för jag kan inte bli överraskad utan jag måste ha hjälpen direkt när jag kommer till de ställena i texten.” Oftast kontaktar hon även författaren och frågar om han eller hon har några särskilda önskemål gällande inläsningen.
’En person kunde heta tio namn eller sex namn. Då föreslog jag att vi bara skulle använda det första namnet.’
Även om Grandin har stor respekt för den skrivna texten finner hon vid en genomläsning ibland att den kan behöva vissa ”kreativa lösningar”, som hon kallar det, för att bli begriplig i uppläst form. Dessa lägger hon i sådana fall fram som förslag för författaren. Vissa tar tacksamt emot sådana idéer om smärre justeringar, medan andra vill ha texten inläst precis som den är. I arbetet med inläsningen av Familjen blev det till exempel tydligt att de många namnen i texten kunde skapa problem för lyssnaren: ”En person kunde heta tio namn eller sex namn. Då föreslog jag att vi bara skulle använda det första namnet.”
På vissa sätt har Grandin dock funnit att arbetet med de olika genrerna skiljer sig åt. För det första anlägger hon ofta en annan ton i inläsningen av facklitterära böcker, där rösten hon använder sig av är mer neutral: ”Om man läser in en barnbok kan man ju liksom fläska på med karaktärer och så. Läser man in en roman för vuxna kanske man tonar ned det en hel del och i en fackbok så tonar man ned det extra mycket.” För det andra har hon en känsla av att det oftare händer saker i manus sent i processen när det gäller facklitterära titlar. Som exempel tar hon åter arbetet med Familjen, där författaren var tvungen att skriva om vissa delar när några av de medverkande drog sig ur. Grandin, som redan arbetade med inläsningen när delar av detta arbete pågick, fick läsa in en del partier i boken på nytt: ”Vissa sidor fick vi läsa om, på några ställen kunde vi bara redigera bort vissa meningar och lägga in andra meningar.” Detta ledde till mycket extraarbete och kommunikation med författaren och förlaget, vilket hon beskriver som krävande men också givande. ”Det är dock sällan den här typen av fortsatt redigering av texten sker under inspelningen, men när det hänt mig har det varit med just fackböcker. Kanske är det mer vanligt att en process pågår in i det sista med facklitteratur?”, säger Grandin.
När inte en professionell inläsare står för jobbet gör författaren ofta inläsningen själv. Att det finns fördelar med det senare ger Martina Stenström exempel på. En professionell ljudboksinläsare fick uppdraget att läsa in Ulf Ellerviks Förgiftad, men det blev uppenbart att boken, trots sin berättande form och lättsamma ton, hade alltför många kemiska termer som inläsaren inte kunde uttala. ”Vi gjorde korrunda som var helt makaber, det var det värsta den här ljudboksinläsaren hade varit med om. Det var hysteriskt mycket korr”, berättar Stenström. Det slutade med att Ellervik själv fick läsa in boken.
Frågan om inläsarens roll i processen att göra litteratur till ljud är omdiskuterad och av stort intresse för förlagen. Att ta till sig bokligt innehåll i ljudformat är trots allt otänkbart utan någon som står mellan texten och personen som vill ta till sig innehållet. Detta är också en av aspekterna, kanske den främsta, som gör att lyssnandet av en ljudbok inte går att likställa med läsandet av en tryckt bok, menar Pelle Andersson. Inläsaren väljer vad som ska betonas, vad som är viktigt och gör, hur mild den än är, en tolkning av texten: ”Hjärnan uppfattar ju ljudet, eller texten när den är talad eller spelad upp för dig på ett annat sätt än när du kan titta på texten, stanna i texten, gå tillbaka i texten, reflektera över texten, vika ihop boken och fundera en stund och slå upp den igen och vara på precis samma ställe.”
I rapporten ”Läsandets årsringar – Rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige” (2020) kallar litteratursociologen Johan Svedjedal denna typ av läsning för ”multisekventiell”. Läsaren hoppar mellan olika avsnitt, fokus ligger inte på ”hur det ska gå”. Facklitteratur inbjuder ofta till sådan läsning och kan därför ha det svårare som ljudbok. Pelle Andersson menar att avancerade fackböcker måste arbetas om och förenklas för att bli aktuella för ljudformatet. Detta, och att ta fram texter som är skrivna direkt för ljudformatet, är något de redan planerar för på Ordfront.
Hur mycket kan man göra om en bok och fortfarande kalla den för en sådan? Hur mycket kan ett förlag jobba med annat än böcker och ändå behålla sin karaktär som utgivare av litteratur? Försöken att hitta former för att konkurrera på marknaden för ljud gör förmodligen att frågor som dessa kommer att diskuteras alltmer i den nära framtiden.
Ur ett rent affärsmässigt perspektiv är frågan om det framför allt är ljudboken som förlagen bör satsa på för att tränga igenom det myller av röster som bokstavligt talat försöker locka till sig lyssnare.
”Det finns ingen marknadsmässig poäng i att desperat göra ljudböcker bara för att”, säger Martina Stenström. Många av titlarna i Fri Tankes utgivning kanske inte lämpar sig som traditionella ljudböcker, inlästa från första till sista sidan, men det innebär inte att förlaget avstår från att försöka hitta andra former för ljudberättande. Som exempel på ett sådant projekt lyfter hon fram poddserien ”Smärtpunkter”, där Åsa Nilsonne med utgångspunkt i sin bok Mindfulness utan flum (2020) diskuterar fysiskt och psykiskt lidande med inbjudna gäster. ”Böcker är fortfarande det bästa sättet att fördjupa tankarna, samtal är ett sätt att få läsaren intresserad av ämnet och idéerna samt att hjälpa diskussionen som vi hoppas att böckerna startar. Ljudberättelser som ’Smärtpunkter’ kan vara en pendang till en fysisk bok, men fortfarande stå självständigt.”
’Det finns ingen marknadsmässig poäng i att desperat göra ljudböcker bara för att.’
Det är tydligt att vi fortfarande befinner oss i vad Pelle Andersson betecknar som en experimenttid. När marknaden på sikt sätter sig ser han framför sig att förläggare, på samma sätt som de har en känsla för vad som fungerar på den ”gamla” marknaden, kommer att bygga upp en förståelse för vad som fungerar i olika nya format. Då kommer vi också enligt honom att få en allt tydligare uppdelning av marknaden: vissa sorters litteratur kommer att finnas på vissa sorters platser, på vissa plattformar och i vissa format. Det är visserligen sorgligt att de som framför allt kommer att ta till sig bokligt innehåll via ljud därmed kommer att missa en hel del av den litterära utgivningen, men samtidigt ser Andersson det som en naturlig följd av att tekniska utvecklingar alltid för med sig vissa beteende- och marknadsförändringar.
Och som hot mot bredden i förlagens utgivning och den avancerade fackbokens ställning är det ”extremt billiga formatet ljudbok” knappast det enda. Prispressen och ”bestsellerismen” började redan med digitaliseringen av distributionen. Konkurrens från lättillgängliga medier, en effektivitetssyn på människan och en uppfattning om att böcker inom alla genrer måste erbjuda läsare personlig nytta är också en del av förklaringen till varför den avancerade fackboken tappar mark, menar Andersson. Bilden är komplex och relaterar till frågan varför man över huvud taget konstant ska fylla huvudet med berättelser. Med Anderssons ord ser vi en digitalisering, effektivisering och automatisering av hela samhället: ”Litteraturen drabbas av samhällets omvandling, men omvandlingen påverkar ju inte bara boken konkret som produkt, utan hela vår syn på hur vi ska använda vår tid. Kan man ligga i en soffa och läsa en hel dag, är det rimligt?”
Av allt att döma tycks jag delvis själv ha internaliserat denna effektivitetssyn, kanske till och med fullt ut. Varför ställde jag mig som nybliven förälder alls frågan om jag någonsin skulle få tid att läsa en bok igen? Kunde jag inte bara vänta in den mindre hektiska tid som ju så småningom skulle visa sig komma? Tillvaron erbjuder nu i allt högre utsträckning tid för att både hålla i en bok och faktiskt läsa den, men ljudboksabonnemanget avslutade jag aldrig, utan det övergick i ett som jag nu betalar för. Under snart tre år har 149 kronor i månaden dragits från mitt konto. Sammanlagt har det blivit 5 215 kronor och 16 genomlyssnade ljudböcker. Jag har med andra ord betalat 326 kronor per titel. Det är kanske inte vad Pelle Andersson menar med ”extremt billigt”, men i alla fall ett bättre snittpris än vad jag lyckats åstadkomma med andra aktiviteter som betalas via autogiro. Vad varje enskilt besök på gymmet kostat mig vågar jag inte ens räkna ut.
Ett digitalt hål har öppnat sig i Gutenberggalaxen
I dag är nästan 50 procent av alla böcker som säljs i Sverige digitala och alla som sysslar med böcker måste förhålla sig till förändringarna i dessa konsumtionsvanor. Försäljningen av...
