Respons: en svensk recensionstidskrift

Författaren Hermann Broch beskrev stämningen i Wien kring förra sekelskiftet som ”den glada apokalypsen”. Många av de nationella minoriteterna i dubbelmonarkin Österrike-Ungern betraktade imperiet som ett ”folkfängelse” och ville bort. Vägen till modernisering tycktes blockerad för denna ålderdomliga stat, och dess stormaktsstatus reducerades. Framtiden föreföll tillhöra det allt mäktigare enade Tyskland. Men Wien reagerade på denna kris med att utveckla en kultur, präglad av dekorativitet och sensualism. Den franske psykologen Pierre Janet förklarade att psykoanalysens intresse för sexualiteten speglade en njutningslystnad som var speciell för Wien.

Det finns paralleller till Europa i dag. För tillfället verkar vägen framåt för det mångnationella EU vara blockerad. De nationella identiteterna växer sig åter starka och kanske börjar många att uppfatta unionen som ett folkfängelse. De tidigare framstegsideologierna har förlorat sin trovärdighet. Europa måste också hantera en accelererande förlust av stormaktsstatus. Världens tyngdpunkt håller på att förflyttas och att Europa skulle kunna agera med enad kraft verkar osannolikt. Även vi har vår ”glada apokalyps”, för samtidigt som kriserna tornar upp sig, breder den lättviktiga underhållningen ut sig. Vi dansar inte och ler som i Wien, vi hoppar omkring i ett bollhav.

Ett utslag av detta är att facklitteraturen marginaliseras. Viktiga böcker passerar obemärkta under mediernas radar. Dagstidningarna recenserar inte fackböcker som de gjorde förr, vilket delvis beror på att populärkulturen brett ut sig, men kanske också på att pressens kultursidor har blivit alltmer inriktade på det estetiska. De läsare som vill ha orientering i bokutgivningen får detta inte längre, och eftersom det ofta är i böcker – och diskussionen kring dem – som den viktigaste samhällsdebatten förs, tunnas det offentliga samtalet ut.

Detta är den ena bristsituationen som gett upphov till den tidskrift du nu håller i din hand. Den andra finns inom den akademiska världen. Numera ligger fokus på att publicera sig i internationella tidskrifter och bli citerad där, vilket gör att akademikerna riskerar att förlora kontakten med den nationella publiken. Det är till skada för akademin och för samhället som helhet, som inte får tillbaka sin investering i forskning i form av en fri och oförutsägbar debatt.

Respons kommer med sex nummer om året att recensera den viktigaste facklitteraturen som kommer ut på svenska, inklusive översättningar, samt en del avhandlingar. Vi tar ibland också upp svenska författare som ger ut böcker utomlands, och böcker som skrivs om Sverige av utländska författare. Vi bemödar oss om att hitta de mest kvalificerade skribenterna, huvudsakligen inom den akademiska världen, och har byggt upp ett stort nätverk av expertis kring tidskriften. Respons fäster vikt vid att recensera böckerna när de kommer ut. Vi har gjort några avsteg från detta i vårt första nummer, eftersom flera stora satsningar fullbordades förra året. Tidskriftens avdelningar ska ses som en grov-indelning för att underlätta orientering. Vi tillåter oss att leka litet med dem ibland, till exempel genom att lägga en historiebok under politik och samhälle. Utöver recensioner innehåller tidskriften temasektioner, nerslag i utländsk utgivning, essäer och debatt. Vi tar gärna repliker på recensioner. Vi visar inte hela vår verktygslåda i detta första nummer. Framöver kommer vi till exempel också att skriva om naturvetenskap och teknik när de har konsekvenser för de fält som täcks av humaniora och samhällsvetenskap.

Vi som har arbetat med detta projekt tänker gärna på det som del av en folkrörelse bort från bollhavet. Inget åsiktskotteri kommer att dominera tidskriften, den är en mötesplats för alla som trots olika uppfattningar är eniga om att nivån på det offentliga samtalet måste höjas.

Välkommen till Respons!

Publicerad i Respons 2012-1