Hur viktig var han egentligen?

Abraham Bäck är kanske mest känd som nära vän till Carl von Linné, som han hjälpte att införskaffa sällsynta bokverk och herbariesamlingar när han var utomlands. Bäck engagerade sig också i översättningen av Systema naturae till franska och föreslog en del omformuleringar för att boken skulle bli mer läsvärd. Att Bäck under fyra decennier reformerade sjukvården i Sverige och Finland är mindre känt. Tack vare honom tillkom Collegium medicum, en föregångare till dagens Socialstyrelse. Vidare var han huvudansvarig för en ny farmakopé, som innehöll en förteckning över läkemedel med angivande av dosering. Bäck verkade också för att det svenska provinsialläkarväsendet byggdes upp och att läkarutbildningen förbättrades och anatomiundervisningen blev obligatorisk. Han spelade en central roll vid tillkomsten av Serafimerlasarettet. Även om Bäck var livmedikus för kungafamiljen värnade han om fattiga patienter och man kan också säga att han var landets första socialmedicinare.

Om denne relativt okände Abraham Bäck, född 1713, har kirurgen Thomas Ihre skrivit en biografi, som belyser en viktig fas i vår historia. Ihres öppningsscener är de bästa i boken. Filmiskt målar han upp sjukdomspanoramat och läkarnas maktlöshet såväl i Europa i allmänhet som i Sverige i synnerhet i mitten av 1700-talet. Alla krig mot Ryssland under 1700-talet skildras från ett medicinskt perspektiv, med särskilt fokus på återfallsfebern som via löss drabbade de svenska soldaterna på Sveaborg. 

Intressant är också Bäcks privatliv, hans åtta barn varav bara två överlevde till vuxen ålder och alla hans vedermödor såsom ständig ”jour” vid hovet. Bäcks omfattande korrespondens med Linné, som återges noggrant, är också intressant läsning. Linné skrev hundratals brev till Bäck varav 224 finns bevarade och utgör en viktig källa för Ihre. Däremot finns det bara 15 brev kvar från Bäck till Linné.

Abraham Bäck var ingen upptäckare som Scheele eller Berzelius, inte heller någon systematisk vetenskapsman som Linné. Frågan är om han var den svenska sjukvårdens motsvarighet till Axel Oxenstierna? Snarare var han kanske en dåtida Bror Rexed. Ihre hävdar att ”ingen annan har som han påverkat den medicinska utvecklingen och hälsovården i Sverige och Finland”. Enligt Nationalencyklopedin, som avhandlar honom på nio rader, bidrog Bäck till att reformera sjukvården, men i vad mån var han drivande? Var det med sina utspel som kanske fungerade som en DN–Debatt-artikel gör i dag? Eller var det som preses i akademi och kollegium, som en person många lyssnade till? Vilken roll spelade det att han var hovmedikus först hos Fredrik I och sedan livmedikus för drottning Sofia Magdalena? Fredrik I var en slagrörd festprisse, som inte ens kunde signera besluten, varför en namnstämpel införskaffades. Kanske Bäck utövade sitt inflytande via kungens rådgivare, som antagligen stämplade besluten i kungens ställe? 

Frågan om Abraham Bäck verkligen är den historiska person som betytt mest för den medicinska utvecklingen och hälsovården i vårt land kanske inte riktigt besvaras, även om Ihre gör ett ambitiöst försök. Men det är en viktig bok som bör läsas av beslutsfattare inom hälso- och sjukvården för att förstå hur dagens sjukvårdsorganisation och tillsynsmyndigheter uppkommit. Särskilt miljöpartister som förordar naturmedicin och dylikt borde läsa om Bäcks kamp mot kvacksalveriet. Det är också en fascinerande bok för den historieintresserade, som här får ett annat perspektiv på ”vad som sig i riket tilldragit”.

Publicerad i Respons 2012-4