Vem läser egentligen vem?
Läsningens förutsättningar har skiftat i tid och rum. Genom den senaste litteraturen på området visar Jesper Olsson att våra dagars läskris har en lång och komplicerad förhistoria av mediala omvandlingar.
Återbesök hos författare som utövar en oroande attraktion
Georges Batailles texter är minerade av problematiska påståenden, men just därför kan det finnas skäl att läsa honom.
Saknar lyhördhet inför internationell forskning
Den intensiva debatten om ljudboken ropar efter syresättning i form av mediehistoriska fördjupningar och estetiskt komplexa analyser. Denna antologi innehåller enskilda intressanta bidrag, men som helhet lider den av att…
Mediernas historia är ingen raksträcka
I mediernas historia ersätter det nya sällan det gamla, konstaterar författarna i början av denna initierade resa mellan praktiker och artefakter samt tider och platser. Mediernas historia är sammansatt och…
Läsbart om Avantgardistisk oläsbarhet
Johan Gardfors avhandling undersöker på ett givande sätt relationen mellan liv och verk hos Hodell. Den preciserar bilden av hans skrivande med dess utforskning av skriftens gränser, deformationer och oläsbarhet…
Internet fördjupar gamla problem och skapar nya
Andrew Keen vill vederlägga de utopiska förhoppningar som knutits till internet. I dag handlar internet bara om en sak: pengar. Keens framställning är ensidig men ändå värd att lyssna på….
Tv-mediet mellan folkbildning och demokratisering
I sin empiriskt gedigna och välargumenterade avhandling riktar David Rynell Åhlén sökarljuset mot hur den tidiga televisionen fungerade som en plattform för att sprida konst och kunskap till allmänheten. Ambitionen…
Gestalta jaget i en självupptagen tid
Elams essä rör sig genom historien men det är 2000-talets upptagenhet vid jaget som står i centrum. Hur hanterar författarna den exploatering av den egna personligheten som den medialt överlastade…
