Ordlekens gränser
I Maria Helena Svenssons bok om språklek möts limerickar, freudianska felsägningar och dåliga pappavitsar. Resultatet är stundtals lärorikt och mycket roligt – men vacklar mellan vetenskaplig analys och ren exempelsamling.
Modiano erbjuder ingen enkel historielektion
Årets Nobelpristagare i litteratur är född 1945 och tillhör vad som kallas den andra generationens överlevare. Han närmar sig krigsåren och dess efterverkningar genom subtila anspelningar och detaljer. Tjäders bok…
Efter tingsten spriddes makt och ansvar ut
När Tingsten avgick som chefredaktör för Dagens Nyheter efterträddes han av Olof Lagercrantz och Sven-Erik Larsson. Maktkampen mellan dessa helt olika publicister komplicerades ytterligare av att ägarna ingrep i det…
En historiker läser en diktsamling om ett våldsprojekt som kollapsat
Poesikritiker har sagt om Lars Mikael Raattamaas diktsamling Kommunismen att den visar att kommunismens fortfarande är möjlig. När Respons låter en historiker som forskat om kommunismen läsa boken ser han…
Ikonen Södergran har blivit aktör
I sin ambitiösa granskning tecknar Agneta Rahikainen en annorlunda bild av den mytologiserade poeten. Här möter vi inte en missförstådd martyr utan en intelligent och initiativrik kvinna, som är litterärt…
Tidig utsatthet präglar den vuxne författaren
Denna biografi om Kent Andersson är en ohämmat subjektiv bok. Det är inte de teaterhistoriska perspektiven som är behållningen utan viljan att bevara minnet av Andersson och att det ges…
Det är svårt att minnas tillstånd av kollektiv berusning
Perioden 1965–1975 har kommit att betraktas som ett förlorat årtionde för svensk skönlitteratur och kanske ville den vara det. 68-rörelsen handlade framför allt om den svenska bildningselitens självdestruktion. Johan Svedjedal…
Traditionen är inte en lagerlokal utan ett hus vi kan andas i
Med Europäische Literatur und lateinisches Mittelalter ville Ernst Robert Curtius rädda den europeiska traditionen undan det nazistiska barbariet: efter kriget skulle det kunna användas till att bygga upp en ny…
Vad samhällets stilmarknad gör med subjektiviteten
Med sin närläsning av Boyes och Parlands romaner från 1930-talets början granskar Caroline Haux hur författarna iscensätter sin samtidighet. Centralt i båda verken är att pengar och kroppar, drömmar och…
Pseudonymens betydelse för författares varumärke
Bruket av signatur var vanligt under 1800-talet. Åsa Arping utreder hur olika kategorier av skribenter använde sig av signaturer. De gav frihet att kritisera makten men gjorde det också möjligt…
Visar sida 34 av 39
