Människooffer var viktiga i vikingatidens Norden
Vikingatiden var betydligt blodigare än vad som vanligtvis antas, menar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm.
Kan barnen rädda oss från ensamheten?
Sara Martinssons bok kartlägger samtidens föreställningar om föräldraskapets förbindelse med frågan om livets mening.
Att höra smak och se ljud
Sinnena har alltid spelat en viktig roll för vetenskaplig innovation och ny teknik har inte gjort sinneskunskaperna obsoleta.
Vill verkligheten tala med oss?
Kvantmekaniken kullkastar vår intuitiva uppfattning om lokalitet och kausalitet. Upphovsmannen till teorin var atomfysikern Niels Bohr, nu ämne för en återutgiven biografi.
En begreppslabyrint att förirra sig i
Mike Enocksson kartlägger det högerradikala ideologiska landskapet han lämnat bakom sig.
Naturen är vår andliga och fysiska hemvist
Anita Goldman har skrivit en insiktsfull bok om vikten av att låta sig förundras och om människans samhörighet med allt som lever och växer.
Scenkarriärer till priset av sexuell fångenskap
Ingela Tägils bok om kvinnliga aktriser kring sekelskiftet 1800 skildrar en hierarkisk värld i vilken kvinnor både beundrades och föraktades.
Från amningsplikt till hushållstjänster med RUT-avdrag
Föräldraidealens historia utspelar sig på en spelplan som ständigt ritats om. Maja Larssons bok är populärhistoria av bästa märke.
Rättsstaten urholkar inte folkets makt
Torbjörn Nilsson skriver lärorikt om moderna författningspolitiska förändringar i Sverige, men hans beskrivning av spänningen mellan folksuveränitet och rättsstat är missvisande.
Visar sida 9 av 144
