Antropologi som kulturkritik över flera årtionden
När den medicinska forskningen går på djupet, vidgar den medicinska antropologin perspektivet. Lisbeth Sachs har alltid strävat efter att se människan bortom molekylerna.
Helikoptertur över svenska marknadsutvecklingar
Två nya böcker levandegör ekonomernas abstraktioner och ger välbehövliga historiska perspektiv på hur marknader skapas och varor jämförs.
Myten om imperiet är central för att förstå dagens ryska politik
Orlando Figes visar hur makten i Ryssland berättat och omtolkat landets historia med hjälp av kontrollerade narrativ, men är själv delvis fånge i en myt.
Svenska forskarperspektiv på en rörelse som förändrade världen
Med #metoo-rörelsens enorma genomslag blev det tydligt att sexuella trakasserier är vanligare än många trott – inte minst inom akademin.
När rädslan tar över krymper utrymmet för kritisk reflektion
Vad händer när politik styrs av känslor som rädsla, äckel och förbittring? Det undersöker sociologen Eva Illouz i sin nya bok, som ger en fascinerande inblick i Israels inre motsättningar.
Rapporter från samhällets skuggsida
Går det att rida på intresset för slumturism och samtidigt analysera det?
Nyliberalismens nostalgiska imperiedrömmar
Det nyliberala projektets målsättning var inte att frigöra marknader utan skapa regelverk som skyddade dem mot demokratin.
En saga för framtidens liberala socialister
Rothstein krattar manegen för ett regeringssamarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.
Slumpen avgör ofta vem som lyckas med ett suicidförsök
I takt med att självmordet medikaliserats har vår inställning till det rört sig från förakt till medkänsla. I Sverige råder en nollvision för suicid, men det är omöjligt att uppnå.
Åtstramningspolitik i kapitalets tjänst?
I »Kapitalets ordning« söker Clara E. Mattei efter den ekonomiska ojämlikhetens historiska rötter. Boken är briljant, men trovärdigheten hade gynnats av mer kunskapsteori och mindre konspirationsteori.
Visar sida 9 av 85
