De polska borgmästarna och Förintelsen
En bok om polska borgmästares roll under Förintelsen har väckt en hätsk debatt om ansvar, kollaboration och akademisk frihet.
Från amningsplikt till hushållstjänster med RUT-avdrag
Föräldraidealens historia utspelar sig på en spelplan som ständigt ritats om. Maja Larssons bok är populärhistoria av bästa märke.
Snön i våra hjärtan
Sverker Sörlin har skrivit en smärtsamt vacker historia om vår gemensamma vintersorg och om snöns avgörande betydelse för människans fortlevnad.
Karismatiska auktoriteter formade Europa
Ian Kershaw ger insiktsfulla porträtt av europeiska ledare men lyckas inte förmedla några allmängiltiga principer bakom maktutövning och auktoritet.
Det moderna historiemedvetandets eviga skugga
Peter Josephsons ovanligt stimulerande bok om historielöshetens skiftningar i tid och rum inbjuder till en fördjupad reflektion över vår inställning till det förflutna.
Landet som varken är lagom eller mellanmjölk
Katarina Barrling ifrågasätter idén om att Sverige är världens mest sekulariserade land i en perspektivrik och engagerande bok med alltför yvig begreppsanvändning.
Jacob Wallenberg var inte nazist men närde samma önskan om att utrota kommunismen
Det är viktigare än någonsin för historiker att svära i kyrkan, menar Werner Schmidt i en kommentar till recensionen av hans bok om Sverige och Förintelsen. Mattias Tydén svarar direkt.
Ofullständig bild av motsägelsefull diktator
En ny biografi ger inblickar i en del mindre kända sidor av personen Mussolini men det förblir en gåta hur han och fascistpartiet kunde få den makt de fick.
Svaga belägg för gemensam tysk-svensk kamp för »Neuropa«
Werner Schmidt sällar sig till raden av historiker som behandlat Sveriges relationer till Nazityskland. Hans provokativa historiebygge vilar dock på tvivelaktiga premisser.
Myllrande mosaik där helheten försvinner
Olav Wiströms bok om fin de siècle ger en splittrad läsupplevelse trots författarens goda kännedom om perioden.
Visar sida 4 av 63
