Ordlekens gränser
I Maria Helena Svenssons bok om språklek möts limerickar, freudianska felsägningar och dåliga pappavitsar. Resultatet är stundtals lärorikt och mycket roligt – men vacklar mellan vetenskaplig analys och ren exempelsamling.
Anteckningar från ett akademiskt källarhål
David Larsson Heidenblads tid som post-doktorand i en oansenlig källarlokal på Lunds universitet resulterade inte bara i en ny forskningspublikation utan även i en till synes oansenlig volym om det…
En uppgörelse med vår tids offentliga estetik
Fredrik Kullberg går i strid mot de köpcenter, kalhyggen och betongförorter som breder ut sig över landet som en parasitisk svampväxt. Det finns kunskaper om hur framgångsrik stadsplanering och ett…
Litteraturhistoria med betoning på andlighet
Per-Arne Bodins uppfattning av vad rysk litteratur är och hur rysk litteraturhistoria kan skrivas kommer fram under resans gång. Originellt för Bodin är det stora utrymme han ägnar sitt specialintresse,…
En rapport från doftrevolutionens barrikader
Parfymbranschen har under de senaste decennierna upplevt stora omvälvningar som i grunden förändrat synen på vad parfym är och kan vara. Jenny Lantz resonerar i sin lättillgängliga och entusiasmerande bok…
Emigranten lämnar och anländer aldrig helt
Björn Apelkvist vill med sin lättillgängliga studie över dessa tre författarskap undersöka frågor om identitet och om hur våra jag genom sökandet efter något bättre hela tiden är i rörelse….
Arkitektur och monument i maktens tjänst
Att maktens symboler attackeras är inget nytt, som framgår av Sofia Aittomaas avhandling om tsarryska monument i Finland. Men totalitära regimer har också, som belyses i Håkan Hökerbergs antologi, satt…
Krisen som produktivt normaltillstånd
Som exempel på det inomvetenskapliga behovet av en fortlöpande självkritisk diskussion är Isak Hyltén-Cavallius avhandling välkommen. Det står utom allt tvivel att han bidragit till ämnets fortlöpande kritiska samtal. Men…
Wägner tog ställning för tysklands sak på 20-talet
Per Wirtén belyser i sin intressanta studie Elin Wägners betydelse som skribent i internationella frågor. I artiklar på 1920-talet propagerade hon för Tysklands sak och ifrågasatte den franska ockupationen, inklusive…
Den autofiktiva genrens jagfixering är i viss mening en chimär
Merparten av den litteratur som i dag presenteras och läses som autofiktion kan kanske bäst beskrivas som ”romaner nära det egna livet” och skulle lika gärna kunna läsas som traditionell…
Visar sida 12 av 39
