Ordlekens gränser
I Maria Helena Svenssons bok om språklek möts limerickar, freudianska felsägningar och dåliga pappavitsar. Resultatet är stundtals lärorikt och mycket roligt – men vacklar mellan vetenskaplig analys och ren exempelsamling.
Ett vackert försvar för diktens relevans
Edith Södergran vågade tro på sin konstnärliga kallelse, vilket mötte hätska reaktioner i hennes samtid.
Historiens omistliga änglar
Två nya böcker om mellankrigstidens tysk-judiska tänkande aktualiserar världen av i går.
Vreden var motorn i Ekelöfs engagemang
Ekelöfs vrede gjorde henne stundtals rabiat, i synnerhet när det gällde Sverige, som hon menade inte levde upp till sitt goda internationella rykte.
Kultursidorna saknar förmågan att ta oss ur våra åsiktsbubblor
I en värld av tydligt definierade åsiktskluster är kultursidornas historiska förmåga till problematisering viktigare än någonsin.
Ekokritisk filmkonst i människans tidsålder
Klimatförändringen väcker frågor om vilka möjligheter vi egentligen har att gestalta en planetär verklighet bortom det mänskliga.
Återbesök hos författare som utövar en oroande attraktion
Georges Batailles texter är minerade av problematiska påståenden, men just därför kan det finnas skäl att läsa honom.
En annorlunda kung Arthur än den vi är vana att möta
I de översatta verken i volymen Walesiska sagor och dikter om Arthur tecknas en värld präglad av oreflekterad råhet.
En annorlunda kung Arthur än den som vi är vana att möta
I de översatta verken i volymen Walesiska sagor och dikter om Arthur tecknas en värld präglad av oreflekterad råhet. De höviska inslagen uppfattas mest som något som man måste riva…
Levandegör ett mänskligt öde från det förflutna
Att man kunde komma långt med ekonomiskt och kulturellt kapital också under 1800-talet framgår av Anna Williams biografi om Lotten von Kræmer (1828–1912). Denna hade en lidelsefull kärlek till litteraturen…
Visar sida 5 av 39
